torsdag 14 januari 2010

Kattbloggen




Det här är Zoom. Han gillar att krypa in i saker.

Det har varit ett par omtumlande dagar för mig. Ena stunden har jag känt djup förtvivlan, för att sedan känna mig helt bedövad. Och utmattad. Mitt i all sorg känner jag mig lite lättad, för nu behöver jag inte oroa mig för att Golllum lider eller att han ska bli sämre, för nu har han fått ro. 

Jag och Zoom, min andra katt har krupit ihop i sängen och sörjt tillsammans. Zoom njuter nog lite av att få all uppmärksamhet, men han går ofta omkring i lägenheten och ropar efter Gollum och går bort till dörren för att se om Gollum kommer hem. Det är hjärtskärande. Och jag säger gång på gång att Gollum inte kommer hem, att det bara är vi nu.

För tillfället befinner jag mig dock i Säffle igen. Jag har kört nu och det känns faktiskt riktigt bra. I morgon ska jag göra teoriprovet!


Och tack för alla gulliga och medkännande kommentarer jag har fått de senaste dagarna!


23 kommentarer:

  1. Det där är verkligen hjärtskärande.
    Lycka till med provet imorgon!

    SvaraRadera
  2. Sådär är det i livet ibland vare sig man vill det eller ej. Man vet ju att det är för deras eget bästa!

    Kul att du ska ta körkort också! Man får veta så mycket mer i den här bloggen. Det gillar jag! Kram

    SvaraRadera
  3. Fy vad sorgligt; gråter och lider med dig. Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag har tänkt mycket på dig och Gollum de senaste dagarna. Det är så ledsamt. Massor med kramar!

    SvaraRadera
  5. Lycka till med teoriprovet!
    Och jag förstår att ni känner er ensamma utan Gollum!

    SvaraRadera
  6. Det måste vara förvirrande för din katt - hoppas han kommer över det snart. Gollum har det säkert bra på aandra sidan. Det har jag hört att dom har=)

    Lycka till med teorin! Du fixar det!

    SvaraRadera
  7. Ett stort lycka till på teoriprovet idag!!

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Det där är ju nästan något av det värsta. När man inte kan berätta varför den andra katten inte kommer hem igen. Eller människor för den delen. När min mormor dog tig vi hand om hennes lilla hund Snobben och han sprang hem till hennes dörr hela tiden men blev aldrig insläppt. Hemskt var det. Men det blev bra igen efter ett tag.

    Lycka till med provet nu! Kram!

    SvaraRadera
  10. Låter hjärtskärande gumman. En stor kram till dig och Zoom. Och lycka till med teorin! Kram

    SvaraRadera
  11. Du får tänka att katten har det bättre nu.

    HAr du inget körkort?

    SvaraRadera
  12. tack för din fina kommentar. i inlägget nedan skrev du om att du och gullum hade hållt ihop när förhållanden tagit slut. och det är det jag undrar över, hur klarar man att gå i genom en separation egentligen när man inte vill? fy. hoppas att det går bra på teoriprovet nu! föresten så skall jag gå sista terminen nu på socionomprogrammet i göteborg, känns fint. kram

    SvaraRadera
  13. åh förstår att missen går o letar efter gollum. måste ju bli tomt när han är van vid det sällskapet.

    SvaraRadera
  14. tråkigt när det sker, men bra att kissen ej behöver lida nå mer.

    Hoppas ditt prov gick bra!!!

    Ja dom dagarna som vari har det varit skoj i utbildningen, så hoppas att det blir bättre och bättre ju mer man kommer in i det hela:)

    SvaraRadera
  15. Hur gick teorin? Hoppas bra! Jag håller tummarna för att du klarade det! :)

    Sorgen efter djur är jobbig, du får försöka uppskatta de fina stunderna du fick tillsammans med Gollum. Vet att det är svårt, sorgen är lika stor som sorgen är när mäniskor går bort! Hoppas att du är okej!

    SvaraRadera
  16. Så tråkigt, men det är som du säger man får söka tröst i att han inte lider längre och tänka på alla fina minnen.

    Lycka till med körningen!

    Kramar

    SvaraRadera
  17. Åh, stackars Zoom, jag kan tänka mig att det blir tomt för honom också :(
    Du var stark som tog beslutet, nu mår han bra i katthimlen.

    Lycka till på teoriprovet!

    Kram

    SvaraRadera
  18. förstår hur du känner dig rar, är ju så, man vill ju ej att sina älskade skall lida, men man kan inte tänka sig ett liv utan dem heller, så sorgligt!
    men du får vara glad att du har världens finaste minne av han på din kropp! :)
    ta hand om dig, kramar!

    SvaraRadera
  19. Jag kanske har dålig humor, men tycker det var kul när du skrev omtumlande dagar efter att ha sett katten i tvättmaskin ;D

    simma lugnt :)

    SvaraRadera
  20. Åh, stackars dig och Zoom! Jag lider med er! Stor kram!

    SvaraRadera