måndag 25 april 2011

Dilemma



Usch, vi har ett katt+baby-dilemma och det gör mig så ont. Katterna är inte elaka mot Elly, det är de inte, men de är ibland lite oförsiktiga och jag vet att jag aldrig kommer att våga lämna Elly obevakad, för tänk OM det händer något. Detta OM är det värsta. (Och hur ska jag räcka till åt alla?)

13 kommentarer:

  1. I värsta fall kanske du kan ackordera ut dem under tiden som Elly är som allra minst och mest sårbar. Det är ju trots allt en ganska kort period, och då skulle du inte behöva lämna bort kissarna helt. För det är ju skönt att kunna vända bort blicken i alla fall ibland.

    SvaraRadera
  2. Det där omet är ju det värsta som finns. Jag förstår hur jobbigt det är och jag hoppas verkligen att ni hittar en bra lösning. Att ackordera ut dem som Katta Kvack säger kanske är en lösning? Det har vi funderat e del på med vår galenkatt, får se var vi landar när vårt troll kommer i sommar.

    SvaraRadera
  3. Hoppas ni hittar en lösning som passar er bra, är jättejobbigt att behöva oroa sig. Jag kommer ihåg att jag också var på min vakt precis hela tiden med Milo och katterna dom första månaderna (för att inte säga första året), dom höll sig i och för sig på rätt bra avstånd men jag vågade till exempel inte låta dom vara i sovrummet på natten trots att vi också var där - det var det där OM:et. Sen var det ju rätt jobbigt att brottas med det dåliga samvetet, katterna var ju som bebisar innan men rollerna ändras ju rätt kraftigt när det kommer en riktig liten bebis.

    SvaraRadera
  4. Vad jobbigt. Hoppas ni hittar en lösning som fungerar för er.

    SvaraRadera
  5. har 2 katter här hemma. Den ena är väldigt intresserad av lillkillen på ett bra sätt, nosar bara lite ibland. Den andra hon är mer klumpig och lägger sig gärna på honom, dock aldrig på ansiktet som tur är! På nåt sätt fattar hon att hon inte ska göra det...hon gör ju inte det med oss lixom. Men jag har dom däremot inte inne i sovrummet på natten ifall dom får för sig att lägga sig i spjälsängen! Annars litar jag faktiskt på dom 100 procent! Känner du att dom kanske skulle kunna få ett ryck och riva eller hugga till så får du nog visa dom en gräns att dom inte går nära Elly. Och detta med att räcka till, man orkar inte...jag orkar aldrig kela med mina katter längre.. och dom vill ha uppmärksamhet och jag blir irriterad och sen får jag ångest. Men just nu är jag mest arg på dom och orkar inte med dom:( Innan var dom ju mina bebisar men nu har man ju en "riktig" bebis.
    Däremot älskar Sigge att gosa i deras päls och dom tycker om det också!
    Hoppas det blir bra för er iallafall!:D

    SvaraRadera
  6. Ha dem hos A över sommarhalvåret. Det kommer vara gott om folk där som kommer kela med katterna. Sedan kan ni bestämma hur ni ska göra.

    SvaraRadera
  7. åh jag har två katter som hatar barn, de bor hos min mamma. Den ena går bara ur vägen förnärmad, men den andra spärrar ut klorna.

    Jag var på fikabesök hemma hos en annan nybliven mamma som har två boxrar. Där kan man prata om oförsiktiga. Och hundtassar i den storleken...

    SvaraRadera
  8. Vi lämnade faktiskt bort våra 2 katter en månad efter Wildingen fötts. Ångrar att jag inte försökte hitta något hem för stunden bara. Några månader senare ville jag ha tillbaka dem...

    SvaraRadera
  9. Katter brukar ha koll på att man inte ska röra små bebisar. Mina katter har aldrig rivit eller bitit min son, trots att han har dragit dem i pälsen och i svansen. När de blir sura ger de sig på mig istället :)
    Sen, när bebis blir lite större, tänker jag att det är bra att katterna säger ifrån, iallafall lite lagom. Då lär sig barn vad som är ok och vad man inte ska göra mot djur.
    Men katter är ju såklart olika, precis som vi.
    KRAM

    SvaraRadera
  10. får hoppas att de lär sig med tiden om ni är tydliga och visar vad som är ok och inte...? det kommer nog gå bra, men det är väl bra att vara lite extra vaksam så här i början. sen när hon kan krypa så kommer det vara hon som jagar dem :)

    SvaraRadera
  11. Usch lät träligt det där, hoppas det finns någon bra lösning som gör att ni inte ger bort katterna för gott som dom varit med i er familj ett bra tag nu.

    SvaraRadera
  12. usch, det gör ont i mig också ! jag vet precis hur det känns, Chiquita trampade på Alvas mage imorse och det är ju sådär att lämna henne obevakad precis som du säger ! Dessutom har hon börjat dra in djur också, herregud !

    SvaraRadera
  13. Oj, hur gör katterna?

    Jag tar ju min examen nu och då kör avslutningsklasserna alltid ett spex och vår klass ska bidra me en parodifilm på utbildningens lärare :D kommer nog bli skitbra!

    SvaraRadera