torsdag 19 maj 2011

Efterord

Tack för alla snälla och varma kommentarer till min förlossningsberättelse! Jag är imponerad av att så många över huvud taget har orkat ta sig igenom den.

Det känns som en stor lättnad att ha skrivit ner hela förloppet och jag inser att jag ser annorlunda på förlossningen nu än vad jag gjorde innan. När jag skrev texten insåg jag att jag faktiskt kämpade väldigt hårt under jobbiga omständigheter. Jag var ju oerhört trött efter att nästan inte ha sovit alls under två nätter och jag hade inte ätit ordentligt sedan frukost på söndagen, så tro fan att jag var utmattad!

Jag hade inte föreställt mig att det skulle bli så jobbigt som det blev, men jag är ändå glad över att jag hade en lite naiv syn på förlossningen under graviditeten och inte gick omkring och var orolig för den. Visst, det var ingen rolig förlossning, men jag behöver aldrig göra om den och i förhållande till vad jag fick ut av den var den ju egentligen ingenting! Dessutom hade jag en otroligt bra graviditet, jag vågar nog säga att jag aldrig har mått så bra i hela mitt liv, och den upplevelsen kan den kämpiga avslutningen inte ta ifrån mig.

Slutligen vill jag säga att jag hoppas att jag inte har skrämt upp någon med förlossningsberättelsen. Kom ihåg att alla förlossningar är unika och att det här är min upplevelse av förlossningen.

9 kommentarer:

  1. Jag väljer att inte läsa förlossningsberättelsen - klarar inte ens av det på film haha.

    Rosa är så himla fin. Go pink!

    SvaraRadera
  2. åh jag läste, ja det är som du säger alla förlossningar är unika. Jättekul att läsa om din upplevelse :)

    SvaraRadera
  3. Jag blev inte alls skrämd av din berättelse! :)

    SvaraRadera
  4. åh ja vill gärna följa med ! Men nästa vecka åker Alva och jag hem till Karlstad men vi kanske kan ta veckan efter ?? :) Nu ska jag läsa din förlossningsberättelse, äälskar sånna !! :)

    SvaraRadera
  5. Sv, Nej inte som jag hittat, har hittat affärer som har roliga bakformer och sådant liknande ting men inte som har starkare karamellfärger till bakning. Men får fortsätta leta, annars får jag nog be dig om en tjänst;)

    SvaraRadera
  6. Det är så häftigt att läsa om andras förlossningar! Du var ju superstark! Tänk att man liksom orkar kämpa trots att man inte sovit och att det tagit så lång tid... Jag känner också att jag liksom "blivit vän" med min förlossning såhär ett tag efteråt. I början var jag mest rädd och kände ångest när jag tänkte på den, men nu känner jag att skit det där måste jag göra igen... :P

    SvaraRadera
  7. Jag har tänkt på din berättelsde under eftermiddagen och funderat mycket över varför vi mammor så lätt känner att vi inte kämpat tillräckligt mycket eller känner skam över att vi var helt slut under förlossningen. För precis så kände jag mig när jag fick barn för 23-år sedan. Jag kände en sådan skam efter min mycket svåra förlossning att jag nästan inte ville möta min mamma barnmorskan när hon kom på besök. Så dumt av mig, men jag är inte den ena som känner så. Varifrån får vi mammor denna känsla ifrån? Man får vara trött och slut när man är det.

    Det var starkt av dig att ta up detta,jag var aldrig modig nog när jag var nybliven mamma. Du gjorde inte dåligt ifrån dig, du var superduktig och gjorde ditt yttersta!

    SvaraRadera
  8. Här sitter jag och gråter efter att ha läst din berättelse. Det är så.. så.. åh jag kan inte sätta ord på det. Så vackert. Och fruktansvärt på samma gång. Du är en riktig kämpe. Alla kvinnor som har fött barn är hjältar för mig. Jag undrar bara hur jag ska klara av det en dag.

    Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  9. Wee fint att du känner dig lite positivare :) Jag blev ICKE skrämd, bara peppad! Anfall är bästa försvar >:)

    SvaraRadera