måndagen den 24:e oktober 2011

Om PSD

Jag läste att Plötslig spädbarnsdöd har ökat igen. Råden för att moverka PSD är enligt artikeln är att inte röka, att barnet ska sova på rygg samt inte ha det för varmt och att det ska sova i egen säng. I det informationsmaterial vi fick med oss från BB och från BVC när Elly var nyfödd stod det ingenting om att samsovning skulle öka risken för PSD, åtminstone inte så länge den var "säker"; dvs barnet har eget täcke och blir inte för varmt, föräldrarna röker inte, dricker inte och tar inte starka läkemedel. Det skulle vara lite tråkigt om det nu har visat sig att all samsovning är en riskfaktor för PSD, eftersom samsovning har många vinster (för mig är det att det känns tryggt att ha Elly nära mig, att det underlättar nattlig amning och att det är bra för anknytningen). Elly har sovit i vår säng från början och de första månaderna hade vi "barriärer" mellan henne och oss så vi inte skulle rulla på henne. Personligen var jag aldrig särskilt orolig för att hon skulle dö i sömnen på nätterna, utan var betydligt mer rädd att hon skulle bli för varm i vagnen under sommaren. Om vi hade fått till oss från BVC att samsovning är en stor riskfaktor när vi var nykläckta, osäkra föräldrar, hade vi kanske lagt Elly i egen säng från början. Men nu är jag faktiskt glad att vi inte gjorde det, för jag hade inte velat missa en natt med Elly nära mig i sängen.

19 kommentarer:

  1. Vi samsover också, mycket för att det är störst chans för mig att få så mycket sömn som möjligt, och så är det ju mysigt också.
    Jag tror att risken för PSD vid samsovning är absolut minimal, och det är tråkigt om föräldrar ska avskräckas från att göra det när andra faktorer (sannolikt) utgör en mycket större risk.

    SvaraRadera
  2. Tycker det låter rätt konstigt, trodde det var enbart fördelar med att man har barnet nära sig på nätterna för både bebisen och föräldrarna.

    SvaraRadera
  3. Ja då får du ta ledigt en dag från bebis och infinna dej ;)

    SvaraRadera
  4. Jag tror också att man får väga fördelarna mot nackdelarna. Det finns så mycket fördelar med samsovning, så jag hade ändå gjort samma val idag, att ha Vide med oss i sängen. Då tror jag dessutom att man fortare reagerar på om barnet skulle sluta andas. (Och som någon annan sa, risken är så minimal och oftast finns det andra faktorer som spelar större roll.)

    SvaraRadera
  5. Har fått för mig att de avråder från samsovning pga att det ofta blir varmt. Vi har också haft Vilja i sängen nästan hela tiden och har det fortfarande halva natten.

    SvaraRadera
  6. Känner mig enormt stressd över PSD, har gjort sedan Elsa föddes! Tror det har lite med den hemska förlossning jag hade att jag är så rädd ngt ska hända henne =( Undrar när man kan sluta oroa sig?!

    Elsa sover ju i sin egen säng, men efter morgonmatningen sover hon alltid hos mig...

    SvaraRadera
  7. Sparkles: Håller med dig helt och hållet!

    Elisabeth: Ja, åtminstone man ser till att det inte blir alldeles för varmt för barnet.

    Vanadesse: Det låter lite lockande :)

    Regnsjuk: Ja, att man märker om barnet slutar andas har jag läst om, och det låter ju rimligt. Och jag håller med dig, det finns så många fördelar med samsovning och för mig överväger de risken.

    Sandra: Det jag har tagit del av är att det avråds från samsovning endast om föräldrarna röker, har druckit eller tagit starka mediciner eller om barnet inte har ett eget täcke.

    Miss M: Det stod i dagens artiklar att det är mellan 1-4 månader, så du kan nog pusta ut :)

    SvaraRadera
  8. Jag undrar var de fått det där om samsovningen ifrån. För så länge föräldrarna är friska, nyktra icke-rökare och allt det där och samsovningen sker i en säng (och inte i hängmatta/soffa/annan plats där alla rulla ner i mitten) så har det ju hittills varit en faktor som minskar risken för PSD, att vara nära sina föräldrar hjälper det lilla barnet att reglera sin andning, kroppstemperatur m.m.

    SvaraRadera
  9. Ja fy det där med PSD har skrämt mig hela tiden. William sov mellan oss den första tiden med sedan har han fått börja sova i egen säng. Han ligger i vår säng när han somnar och när jag ammar honom under natten. För det mesta sover han även med oss under morgontimmarna eller när jag somnar när jag ammar. Det är så mysigt att ha honom nära och det märks att han gillar det också! Vi har det dock rätt trångt i sängen vilket gjorde att vi alla sover bättre när han sover i egen säng. Sen så ville vi vänja honom vid den också och nu sover han faktiskt bättre i sin säng. Jag tycker saker och ting förändras mest hela tiden när det gäller hur man ska göra med barn. Därför är det svårt att alltid göra det som anses "rätt"..

    SvaraRadera
  10. Jag minns inte om vi fick infon från BVC, det tror jag inte, men jag vet att jag läste nånstans att samsovning "inte var bra". Men vi har då haft Charlie i sängen ändå, inte alltid, men ofta :)

    Tack för din söta kommentar! Den värmde eftersom jag fick en så tråkig kommentar i inlägget om att äta på fötterna...

    SvaraRadera
  11. Med sunt förnuft kommer man långt känner jag. Det är ändå en sån liten del som det faktiskt drabbar (givetvis fruktansvärt för den som drabbas)och fördelarna väger ändå över.

    SvaraRadera
  12. Jonna: Ja, jag undrar det jag med, det ska bli spännande att se fortsättningen på det här.

    Maria: Precis, alla råd och rön ändras ju hela tiden och ibland blir man så besatt av att göra "rätt" att man glömmer att lita på sin egen magkänsla.

    Johanna: Vi fick info om säker samsovning och lite om att det finns för- och nackdelar både med samsovning och egen säng.

    Hannafialotta: Eller hur! Man kan inte stirra sig blind på alla råd!

    SvaraRadera
  13. tycker också att det har varit fantastiskt bra att ha henry i vår säng. det känns som att det har varit en trygghet för honom att sova nära oss och att det är positiva effekter av det. om man följer de riktlinjer som du skriver så känns det inte som att det borde finnas någon större risk med samsovning. idag köpte jag dock en spjälsäng till henry, och tanken är väl att vi ska börja slussa över honom till egen säng. jag gissar att det är jag som kommer ha mer separationsångest än han... :P

    SvaraRadera
  14. Oj! Trodde samsovning var att rekommendera jag med! (säker, alltså). Är skiträdd för PSD inför att skaffa barn...

    SvaraRadera
  15. Hej hittade hit av en slump idag! Jag samsover inte, inte för att jag är rädd för PSD (tror som ni andra inte att risken verkar större än annars om man följer riktlinjerna)men utav andra praktiska skäl (min man som jobbar sover dåligt med henne i sängen etc). MEN, det jag undrar är att du skrev att samsovning är bra för anknytningen?! Blev nyfiken på hur detta påverkar anknytningen? Finns det nån länk eller nåt där man kan läsa om detta? Har inte tänkt att sovplatsen skulle kunna vara en faktor tidigare...tänkvärt!

    SvaraRadera
  16. Vafalls?!
    Fick du inte lära dig det? Det var nästan det första de sa till oss men trots det så valde min väninna (som är en stor tjej) att ha hennes bebis i sin säng trots att den är liten så jag tyckte att hon ignorerade de råden väldigt för det fanns ju knappt plats åt henne och mannen där sedan innan liksom..
    I början så var man ju helt slut när man ammade hela tiden och det var många ggr som Junie somnade på mig eller under amningen och då fick hon ju ligga kvar.. Det är ju bara råd som vem som helst skulle fatta tycker man men ändå, samsovningen är ju gosigt fast lite riskabelt...man vet ju aldrig.
    Jag var livrädd för att hon hade det för varmt när hon sov men det verkar inte ha varit ngn fara men ändå, kan de skrämma upp oss föräldrar så gör de det ;) Kram!

    SvaraRadera
  17. Killmamman: Jag tycker att det blir en trygghet både för oss och för Elly.

    Duktiga Tjejen: Det beror mycket på vilken "skola" du tror på, det finns de som hävdar att samsovning är riskabelt, medan andra menar att det minskar risken för PSD. Jag väljer att tro på det senare.

    Anonym: När det gäller föräldraskap tänker jag mycket på närhet och trygghet för barnet. Jag vill att mitt barn ska lära sig att hennes föräldrar finns till hands, att hon inte ska behöva ligga och skrika länge för att vi ska komma etc. Jag tror att närhet ger ett tryggt barn i det långa loppet. Om Elly vaknar på natten vill jag att hon ska veta att hennes föräldrar är där, och genom att hon ser/känner/hör mig om hon vaknar till på natten och när hon vaknar på morgonen, tror jag att hon ser mig som en trygg person som finns där för henne och hennes behov och det är så jag menar att samsovning kan främja anknytningen. Hoppas att detta inte låter alltför flummigt. Det här är ju vad jag tror och jag kan inte stödja det med fakta och teorier. Om du vill kan du läsa lite om ämnet här: http://www.naraforaldrar.se/vadarnf.htm Jag ska kolla runt och se om jag hittar fler bra länkar!

    SvaraRadera
  18. Mini och jag har inte samsovit. Knappt alls och anknytningen har det då verkligen inte varit några problem med. Fast då har jag en unge som tryggt sovit rakt igenom nätterna sedan han var sisådär 4-5 månader gammal förvisso. Vi är nära varandra och har givit varandra trygghet under vakenhet istället. När han faktiskt uppfattar det.

    Min personliga åsikt är att var och en blir salig på sin fason. Gör det som känns och funkar bäst helt enkelt!

    SvaraRadera
  19. Kakans mamma: Vi fick någon liten skrift på BB där det stod att det är vanligt med samsovning och att man får göra som man vill typ. Från BVC fick vi info om hur man samsover säkert. Jag har alltid varit noga med att Elly inte blir för varm, att hon har eget täcke och så och hon har aldrig känts svettig i sängen. Är glad att vi samsover :)

    Mamma Vilja: Jag menade inte att anknytningen kan bli sämre om man inte samsover, utan jag skrev bara utifrån mig själv, för jag känner att samsovningen har underlättat för vår anknytning. Men jag håller med dig, man ska göra som man själv känner är bäst!

    SvaraRadera