tisdag 24 april 2012

Fifi svarar: socker till Kiddo?

Karin undrade:

"Hur gör ni med socker till Elly? Jag står i valet och kvalet om jag ska göra tårta med lite socker i bottnarna och sen mest grädde och frukt eller om jag ska hitta på nåt sockerfritt. Eller ska ungen ha sockerbomb på sin ettårsdag? ;P"


Vi bjöd de vuxna på en massa sötsaker på Ellys kalas och så gjorde vi en fruktsallad till de små. Eller varje förälder fick förstås välja vad den ville ge sitt barn. Vi har inte gett Elly några sötsaker än, utan tänker att vi vill vänta ett tag till. Däremot så älskar hon fruktsallad, så det kändes fint att ge henne det på kalaset. Vi har pratat om när det kan tänkas vara dags att introducera socker för henne, men vi har ännu inte något svar på den frågan. Istället försöker vi bara vänta så länge som möjligt. Det kan nog bli svårt i takt med att Elly blir mer och mer intresserad av vad vi äter. Sedan är varken Niklas eller jag några sockerfascister och vi kommer aldrig att förbjuda socker helt här hemma, utan tänker mer att sötsaker kan vara ok så länge det inte blir för ofta eller för mycket (obs! att vi ej lever som vi lär just nu, men vi försöker att bättra oss). 


Hur tänker ni andra som har småbarn när det gäller socker?




17 kommentarer:

  1. Vi väntar med socker till den dag han inte nöjer sig med riskaka, typ. Vi kommer inte heller vara några hitlers och förbjuda socker, det vore ju bara löjligt eftersom att vi äter sådant själva, men vi har valt att inte vara dom som erbjuder honom det utan han får upptäcka det själv. Sötsaker äter vi bara efter att han har somnat, och om vi fikar nöjer han sig så väl med riskaka och russin så än så länge känner han sig inte utanför eller orättvist behandlad där. Den dagen han gör det, då får han samma fika som vi.

    SvaraRadera
  2. Från början ville inte jag ge socker men asså, det går ju inte. Om vi fikar typ när vi har besök då SKA Dex smaka. Han vill ju vara som vi, så då får han smaka. Och om någon av oss äter glass så får han smaka lite. Men absolut inget godis (förutom när han var jättesjuk och lakrits var det enda han åt) eller läsk! Jag tror det där löser sig av sig själv lixom... Alltså att det inte blir för mycket.

    SvaraRadera
  3. Jag instämmer med Madeleine, vi har försökt vänta så länge som möjligt, men Vide har faktiskt fått smaka både kaka och bulle för att han var så intresserad av det vi åt. Det mesta hamnade ju dock på golvet, han tyckte inte att det var så fantastiskt gott, lyckligtvis! Däremot älskar han när det serveras sylt eller gelé till maten, till mitt stora förtret. Har försökt hålla honom borta från det, men jag föredrar en lugn stund vid matbordet framför att vara sockerpolis, så han brukar faktiskt få lite, för husfridens skull. Godis och läsk och sånt, däremot, det tänker jag inte ge honom förrän han blir så stor att det är oundvikligt. Typ.

    SvaraRadera
  4. Socker är nästan alltid aja baja för Inez. På hennes födelsedag fick hon tårta men åt ingen botten utan bara osockrad vispad grädde och lagom syrliga jordgubbar på den. Jag är ganska hård på det där.

    När hon blir större får hon en guldpeng att köpa godis för på lördagarna. Minns lyxen i att få gå och välja i affären på helgen! Precis så vill jag att Inez ska ha det!

    SvaraRadera
  5. Hittills har Alex bara fått socker när han var magsjuk och vätskeersättningen var utblandad med saft. Både hans far och farmor är sockergalna så jag måste försöka ge honom en sund inställning till sötsaker.
    Jag skulle så gärna vilja att han får en liten tårta på sitt kalas och har kommit på att det ju går att göra pannkakstårta utan socker med grädde och frukt! Så det blir nog antagligen en sån till honom och sötade bakverk till de sockergalna...

    SvaraRadera
  6. Jag har också tänkt på det här. Innan jag fick barn så tänkte jag att mina barn de ska minsann inte äta godis (eller typ något socker) förrän de är runt 5 år sådär... Givetvis har jag nu insett att så kommer det inte bli.
    Men godis och läsk kommer vi vänta med så länge det bara går, vilket känns självklart. När det gäller rent socker så har jag nog börjat rucka på mina "principer" lite och tänker att typ smaka lite bulle ibland gör nog ingen skada.

    Sen som någon skrev här ovanför så äter inte vi heller särskilt mycket onödigt och kommer inte förbjuda saker och ting som vi själva ändå äter. Men jag tror helt klart på "lagom är bäst" :)

    SvaraRadera
  7. Jag är mer rädd för att skapa ett problematiskt förhållande till mat genom att förbjuda viss sorts mat än för socker. Det betyder inte att A får äta vad som helst eller att vi uppmuntrar honom att älska bullar, men om vi är på IKEA och fikar och han vill smaka en bit så får han göra det. För att jag inte vill få honom att känna att det är fult att vara sugen och njuta av mat i olika former. Jag är nog extra känslig för att jag själv har hatat min kropp hela mitt liv och absolut inte önskar samma helvete för mitt älskade barn.

    Det enda som är absolut nej här hemma är godis och läsk, men inte på grund av sockret utan för att det enbart innehåller konstiga ämnen. Och kött är aja baja. :)

    SvaraRadera
  8. Här är morsan som fick dotterns kompisar att avstå lördagsgodis om dom var hos oss. Sen en dag märkte vi att det inte funkar att göra så. Tror hon var lite minus 4 år.

    Med barn nr 2. ojojoj. men jag tänker att jag inte är nån sämre morsa för det. Tycker att Sandra skrev så himla bra om det där med åsikter hit och dit, vem som är bra mamma och inte. Har dock inte sagt det till henne än.

    Så hej då! Nu måste jag in där och hylla lite.

    SvaraRadera
  9. B käkar hembakt. Jag tycker inte socker i sig är en bov, det är så mycket annan skit i köpegrejer. Men sen är han allergisk mot ägg så då går nästan allt bjudfika bort. Jag brukar ha frukt och erbuda, eller nått kex liksom. Han bryr sig inte så mycket bara han får gnaga på nått.
    En sak är ju säker att jag äter mycket bättre för att som vara nån slags förebild :)
    Han fick vegantårta när han fyllde år, det var blä. Men han gillar grädde. Jag tror inte på förbud, men känner att det inte finns nån anledning än, han har inte fått saft, och godis och läsk kan gärna få vänta några år. Vi drack förresten läsk 3 ggr om året då våra päron köpte en back - jul, påsk och midsommar. Läsk blev så himla festligt, och det tycker jag är bra :)

    SvaraRadera
  10. Jag har ju definitivt inget barn och kan ju ingenting om sånt här MEN häromdagen på en plåtning när vi hade en 1 ½ år gammalt barn med så blev jag så himla förvånad när föräldrarna under loppet av ett par timmar gav sitt barn en stor bulle från seveneleven, saft, chips och choklad. DET kändes som väldigt mycket socker för ett litet barn!

    SvaraRadera
  11. Vänta så länge som helst. Och sedan introducera lördagsgodis eller så.
    Alexis fick smaka bulle på sin födelsedag men inte mycket mer. Jag gjorde en gräddtårta till henne men den tyckte hon inte alls om. Fruktsallad hade nog varit en höjdare :)

    SvaraRadera
  12. Med Stella var det inget problem. Eller ringet problem. Vi hade ingen agenda alls. Hon åt bulle nån gång ibland, visste inte vad godis var förrän hon var kanske nästan 3,5, åt tårta på kalas osv. Vi har inte haft några regler. Känner mig inte speciellt rädd för socker. Tror att det finns andra värre saker att vara rädd för då. Vill inte att nån av dem ska få problematisk inställning till mat/sötsaker utan att de fattar att det är nåt gott man unnar sig ibland men inte varje dag. Tintin upptäckte godis när hon var typ 1,5. Det var helt klart lättare att hålla undan godis med bara ett barn. Men jag tror inte att det är nåt problem det heller. Vi kan fortfarande reglera hur mycket/ofta. Vi har haft ungefär noll restriktioner egentligen men det har inte blivit några sockermonster av nån av dem. Nu när Stella är snart 8 har hon börjat fråga efter lördagsgodis ibland men lika ofta glömmer hon det.

    SvaraRadera
  13. Vi har tänkt som er, att vi väntar så länge som det går. Men han har redan fått smaka lite av oss. Han är så otroligt intresserad av det vi äter och sitter och skriker om han inte får smaka, så han har fått smaka någon liten bit kaka till fikat ibland. Tycker det känns helt ok. Vi förbjuder inte heller socker, så länge det är lite ibland (på en lagom nivå) så tycker jag det är helt ok.

    SvaraRadera
  14. Vi tänker som du skrivit här. Finns ingen anledningatt hon ska få det ännu, men sen tror jag att man ska förhålla sig sunt till det. Att det är okej ibland, men inte alltför ofta.

    SvaraRadera
  15. Jag tänker som Le Velour. Men jag vet inte hur det kommer att gå, här i Colombia blir man sedd som en kuf om man förbjuder socker och ger frukt istället för kakor.

    Alla små yoghurtförpackningar och allt sånt som är mellanmål för små barn är proppade med socker. Och lunchen har ALLTID efterrätt, på dagis och i skolor. Och efterrätten är inte precis frukt. Vi får se hur det går, men vi tänker i alla fall ha lördagsgodis när Gael börjar fatta vad det handlar om (här får barn godis när som helst annars).

    SvaraRadera
  16. Le Velour: Vi tänker ganska lika, än så länge nöjer Elly sig med frukt och kex, men en vacker dag kommer hon ju inte att göra det. Vi försöker att äta kakor och sånt när hon inte är med nu, eftersom hon börjar bry sig mer om vad vi äter än tidigare.

    Tiger Johanna: Jag tror inte det är så farligt egentligen, inte i små mängder, det är väl värre om en byter ut hela mål mot godis typ.

    Regnsjuk: Elly har fått smaka flingor och bröd som innehåller socker, då jag precis som du hellre har haft en lugn stund vid bordet än att vara präktig!

    Alfamamma: Ja, då blir ju godiset nåt speciellt, nåt som hör till lördagarna och inget som fås varje dag, det tror jag är bra!

    Karin: Både jag och Niklas är riktiga sockerjunkies och det är nog därför jag är lite petig med socker till Elly, vill ju inte att hon ska bli likadan. Jag funderade på att göra pannkakstårta till hennes kalas, men hon gillar fruktsallad mer än pannkakor, så det fick bli det :)

    Lejnox: Jag tycker också att det är skillnad på läsk och godis och kakor och sånt. Jag tror inte att vi kommer att vara så hårda framöver, men så länge Elly inte visar nåt större intresse för socker känns det onödigt att ge henne.

    Mama Bear: Jag har tänkt lite så också, att det kanske inte är bra att vara för hård. Vi är nog mest försiktiga med socker för att både Niklas och jag är riktiga godisgrisar, som tyvärr har lite svårt för att äta godis och snacks i lagom mängder, utan vräker i oss. Vi vill inte att Elly ska få det beteendet och vi försöker att bättra oss. Elly kommer säkert att få smaka kakor och sånt när hon visar större intresse för det.

    Livet: Nä, det måste vara svårt när barnen blir större och har kompisar som får äta godis och så. Eller om barnet har äldre syskon!

    Yevonde: Jag tycker väl lite att det inte har funnits nån anledning att ge Elly socker än, hon har ju inte visat nåt större intresse för det. Och vi försöker att inte äta en massa godis och liknande när hon är med. Tids nog kommer hon att få smaka och jag tänker som du med läsk och sånt; att det får vara något vi dricker vid speciella tillfällen.

    Kajsa: Oj, det låter som om de var väldigt angelägna om att hålla sitt barn piggt och glatt!

    Turez: Vi kommer nog vänta längre med godis, men kanske ge henne små bitar av bullar och kakor när hon börjar bli mer intresserad.

    Josefine: Jag är egentligen inte heller särskilt rädd för socker, men jag tycker det är onödigt att ge Elly socker så länge hon inte är särskilt intresserad. Än så länge nöjer hon sig med ett kex om vi äter kaka, men det kommer nog inte dröja så länge innan hon också vill ha kaka. I så fall kommer hon nog få smaka lite. Också får vi bli lite mer noga med att inte äta en massa onyttigt när hon är med. Vi vill inte bannlysa socker helt, det känns som om hon bara skulle vilja äta socker ännu mer då. Det låter förresten som att ni har ett väldigt sunt förhållningssätt till hela sockerbiten, skönt!

    SvaraRadera
  17. Maria: Det låter klokt. Det är ju jättesvårt att vara stenhård och säga nej om ungen verkligen vill ha. Det blir ju lite lugnare och trevligare för alla om hen får smaka lite :)

    Josefine: Precis, jag kan känna att det är lite väl mycket hysteri kring socker ibland.

    AinColumbia: Det måste vara svårt att stå emot om en lever i en matkultur där det ingår mycket socker, även för barn.

    SvaraRadera