tisdag 24 april 2012

Mitt första år som förälder IV - Mat

Maria ville gärna att jag skulle skriva om mat, och om att göra egen mat, så här kommer lite tankar om det.

Ni som har läst Kära vardag ett tag vet att jag är ett stort fan av amning. För mig och Elly har amningen hela tiden varit det som har fungerat bäst när det gäller matintag och jag skulle tro att det fortfarande är genom bröstmjölken Elly får i sig mest näring.

Vi började ge Elly smakportioner när hon var 5 månader gammal. Hon hade då suttit med oss vid bordet ett tag och hade börjat visa lite intresse för vår mat. Vår BVC-sköterska tyckte även att det kunde vara lämpligt att börja då, eftersom Ellys viktkurva började plana ut något. Den gick alltså inte längre rakt upp och nu vet jag ju att det är den s k amningspuckeln, som kommer förr eller senare, men just då kändes läget en smula pressat, så Niklas och jag introducerade puréer. Egentligen tyckte jag att BLW (Nelin skriver ofta och bra om BLW, läs där om du är intresserad!) verkade vara den bästa mattillvänjningsmetoden för barnet, men jag var alldeles för nojjig för att Elly skulle sätta i halsen. Om vi kunde gå tillbaka i tiden och göra om lite hade vi dock väntat tills Elly var 6 månader och då kört helt med BLW, för det här med puréer var ingen hit. Det tog ett tag innan Elly fattade att hon skulle svälja, och inte bara spotta ut, och när hon väl hade börjat svälja tycktes hon varken gilla att bli matad eller puréformen. Ibland åt hon några skedar, men oftast fick vi vara glada om hon åt något alls. Efter ett tag började vi ge lite gröt på kvällen och Elly smakade lite, men verkade inte gilla gröten något vidare och det gör hon inte ännu, så hon får välling istället. Jag är medveten om att välling kan konkurrera ut amningen, men jag tänker att risken för det är mindre om en ger välling i pipmugg vid bordet med en smörgås eller ett kex till, istället för att ge den på ett mysigare sätt med flaska i soffan. Hur som helst hoppas jag fortfarande att Elly ska börja gilla gröt.

När Elly var nästan 8 månader la vi ner puréerna och gav henne bara plockmat. Hon fick pasta och grönsaker som nästan var sönderkokta, hon fick frikadeller, kokt fisk, köttfärslimpa och kokt ägg. Det var inte så noga vad hon fick och det var inte alltid hon fick i sig så mycket, men det spelade ingen roll, för det viktiga var att hon verkade tycka det var roligt att äta. Och hon satte nästan aldrig i halsen, faktum är att hon endast har gjort det ett fåtal gånger sedan hon började äta mat med mer bitar. Elly smakade glatt på det mesta, slängde en massa mat på golvet och åt ibland hyfsat bra. Dessutom utvecklades Ellys finmotorik otroligt snabbt när hon började få plockmat.

Vi har hela tiden lagat Ellys mat själva, det enda vi har köpt är smoothies från Ella's Kitchen eftersom de är smidiga att ha med sig och Elly älskar dem. Anledningen till att vi lagar maten själva är att det inte känns som någon stor grej när vi ändå lagar mat till oss själva. Puréerna i början var så smidiga att göra och en laddning räckte till flera måltider, Elly åt ju så lite. Plockmaten var också enkel att få till. Om jag lagade en köttfärsrätt till mig och Niklas passade jag ofta på att göra några frikadeller eller en köttfärslimpa till Elly och frös sedan in. Gjorde jag fiskgratäng till oss kokade jag några fiskbitar till Elly. Sedan var det bara att ta fram en falafel eller vad det kunde vara ur frysen, koka lite pasta och grönsaker och servera med en klick mjukost eftersom Elly älskade mjukost. Ärligt talat så hade jag nog tyckt att det hade varit jobbigare att släpa hem en massa glasburkar från affären och sedan släpa ned dem till återvinningen.

För ett tag sedan började vi ge Elly lite mer "riktiga" rätter, som till exempel köttfärssås och spaghetti. Vi lagade då en liten sats av samma mat som till oss och skippade bara saltet, sedan fick Elly äta lite med fingrarna, och lite med sked, som vi och hon turades om att hålla i. Nu när Elly är 1 år får hon ju äta lite salt, så nu äter hon samma mat som vi, vi ser bara till att salta den lite mindre än vanligt. Jag kan inte påstå att Elly är någon storätare. Hon föredrar tomatbaserad mat, så det blir mycket köttfärssås, lasagne och liknande här. Och även om hon gillar maten, så äter hon inga mängder, det hamnar alltid mer på golvet än i hennes mage. Men hon är frisk och hon går upp i vikt, så jag antar att det är lugnt. Jag vet att en inte ska jämföra sitt barn med andras, men ibland kan det vara väldigt frustrerande när Elly bara kastar omkring maten och så sitter andra barn och låter sig matas med en hel burk barnmat och gapar sedan efter efterrätt. Men men, Elly får ta maten i sin takt, det är det viktigaste.

9 kommentarer:

  1. Låter rätt mycket som vår mathistoria. Esme äter mer (och MYCKET fortare) sen vi slutade amma. Jag tror helt enkelt att en stor del av hennes näringsbehov täcktes av min mjölk. Vad välling/gröt gäller gillade Esme egentligen ingetdera, men nu när vi ger vanlig havregrynsgröt med mosad banan och (ovispad) vispgrädde tycker hon att det är toppen. Industrigröten har ju lite speciell smak - om det är sån ni har försökt med?

    SvaraRadera
  2. Va tvungen att googla amningspuckel, aldrig hört innan! Men nu fattar jag varför Anya helt plötsligt gick ner en kurva! Kunde hon på BVC inte förklarat det ordentligt istället?

    SvaraRadera
  3. Sund inställning :) Det var en upptäckt för mig, att det ligger så jäla mycket prestige i att ens unge äter. Då är de duuuuuuktiga. Jag tänker, bara han inte svälter. Och så r det ju kul när man prickar rätt, när nått är extra gott. Men det godaste B vet är korv. Och jag är inget fan av korv. Ibladn äter han som en ängel och lämnar inget spår, och ibland hamnar allt på golvet och i stolen och i håret.. Lite si och så alltså :)

    SvaraRadera
  4. 1) Tack för länk, självklart okej!

    2) Den där rädslan för att sätta i halsen är svår att hantera, och Emil klöks fortfarande ibland men det är bara att bita sig i tungan men inte lämna ensam med mat ifall det skulle gå dåligt. Skoj att ni har glidit in mer på BLW nu, jag tror det är ett bra sätt att lägga en bra grund för matglädje och att barn vågar prova mad trots "konstig" konsistens eller smart. Heja er (oss)!

    SvaraRadera
  5. Jag tror vi sparar en del pengar på att inte köpa burkar. När barnet äter samma mat som en själv blir det ju inte direkt nån höjd kostnad.

    Vi brukar också köpa olika smoothies i sån där klämpåse, det går ju inte att komma undan att det är väldigt smidigt när en är ute och rör på sig. Men då märker jag hur mycket pengar barnmat faktiskt kostar...

    SvaraRadera
  6. Vår Judit livnär sig mest på välling numera känns det som, för dessa pureer bara hon kladdar med och inte särskilt mycket kommer i magen. Hon gillar att få äta plockmat själv men då rör det sig ju oftast inte om så stora mängder, några riskorn och lite fisk tex.
    Har också tänkt att vad gör vi för fel, varför äter hon inte? Men hon har alltid legat bra till på viktkurvan så det är väl helt enkelt såhär hennes intresse för mat ser ut just nu! :)

    SvaraRadera
  7. Inez tyckte inte alls om mat förrän hon var ungefär 11 månader. Nu käkar hon en vanlig dag fil och macka, barnmatsburk, välling, hemlagad mat och välling i den ordningen plus att hon ammar rejält tre gånger om dagen. Vi har försökt ta bort vällingen på dagen men märker att hon trivs med att äta det då trots att hon egentligen inte är så förtjust i välling.

    SvaraRadera
  8. Vad kul att du skrev om detta och intressant att läsa! Tycker du verkar ha en väldigt sund inställning och det är ju jättebra att Elly får ta det i sin takt. Här hemma är det också tomatbaserat som går hem bäst, vilket känns lite enformigt för en själv, men huvudsaken är ju att ongen tycker om och vill äta maten!

    SvaraRadera