måndag 4 juni 2012

Smolket i bägaren

Ok, det låter kanske som om allt är frid och fröjd här, men riktigt så är det inte. Jag är nämligen mitt i en hårkris. För drygt två år sedan klippte jag håret superkort, men trivdes inte i det och bestämde mig för att låta håret växa ut och aldrig mer klippa det. Nu måste jag kämpa emot allt jag kan för att inte ta fram saxen och kapa svallet, för det här med långt hår är ju så trist. Håret liksom bara…hänger. Ibland försöker jag göra snygga frisyrer, men det slutar antingen med att jag ger upp och bara gör en hästsvans eller att Elly sliter bort skiten. Dessutom fick jag för ett tag sedan för mig att jag skulle ha lite längre lugg, så nu ser jag ut som Robert Wells. Jag tänker att luggen ska bli lite längre så att jag kan svepa den åt sidan, trots att jag vet att det inte funkar, då min lugg vägrar att bli svept, utan bara vill hänga neråt. Då återstår att sätta luggen åt sidan med ett spänne, men seriöst, då ser folk inte mig, utan bara en stor panna och det är ju inte riktigt så jag vill bli sedd. Av samma anledning kan jag förstås inte ha luggen bakåt heller. Förmodligen kommer den här krisen att sluta med att jag klipper luggen kort och på så sätt känner mig lite omgjord och piffig. För en tid, innan nästa hårkris tar vid.

16 kommentarer:

  1. Usch, de där hårkriserna alltså...
    De är ett riktigt störande moment! (vi har det inte lätt ;))

    SvaraRadera
  2. HÅR! Så jäkla irriterande ganska ofta! Man blir typ aldrig nöjd.... Hoppas det löser sig :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Asså, jag snöar in så mycket på det att jag knappt kan tänka på annat, men samtidigt, det är ju bara hår!

      Radera
  3. Om det är någon tröst så tycker jag att du är skitfin i håret! Förstår dej dock.. Ibland får man bara bryt på sitt hår. Vettetusan vad jag ska göra med mitt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, fast jag tror inte att du har sett nån ordentlig bild på det på sistone!

      Radera
  4. Känner igen den där Robert-frisyren. Du är inte ensam, om man säger så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det känns fint att veta att det finns fellow Wellstjejer där ute!

      Radera
  5. Hihihi skrattar ihjäl mig om Robert Wells! Men Fifi, jag tycker att du är jättefin i håret ju! Jag vet att det inte hjälper mitt i hårkrisen, men bara så du vet! Hårig kram till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tur att jag är blond, annars hade jag nog fått dras med Robert Wellsfans… Men tack!

      Radera
  6. Ja hårkris alltså. Och alltid vill man förändra sig trots att man vet att det egentligen bara är typ en frisyr som verkligen funkar. Jag började bli så nöjd över att mitt hår börjar bli långt igen, så påminns jag om hur drygt det egentligen är under sommaren..

    SvaraRadera
    Svar
    1. men precis! Här har jag sparat och sparat och nu när det äntligen är ganska långt känns det bara jobbigt!

      Radera
  7. Haha... så om jag tycker att jag ser Robert Wells uppe på berget så är det bara du som är ute och går!

    SvaraRadera
  8. Robert Wells...Håhåjaja. Jag genomlider också hårkriser emellanåt, de förvärras av att jag har frisörskräck. Har lite kris nu, mitt hår är slitet och bara långt och bara liksom hänger helt håglöst.

    SvaraRadera
  9. Den där känslan känner man ju igen! Dock ser du alltid (!) tjusig ut i håret på alla bilder, bara såru vet.

    SvaraRadera