söndag 2 september 2012

18:15

Så fort mamma hade åkt hem idag började jag bli nervös för kvällens nattning. Mamma har ju nattat Elly genom att köra henne i vagnen nu i helgen. Men ikväll var det alltså upp till mig att få mitt barn att somna igen och att vara nervös för en sådan sak låter ju helt nipprigt, men så var det. Jag var rädd för ännu en långkörare med tårar och uppgivenhet. Men mitt lilla barn var så trött tidigt på kvällen att vi åt kvällsgröt framför TV:n, tog på pyjamas, läste saga och sedan satte jag henne i ergon och gick ut. 18:15 sov hon och då hade jag promenerat i en halvtimme. Jag kan nog inte beskriva hur lättad jag blev. Nu ska jag undvika att försöka natta i sovrummet i några dagar, för det känns som om det rummet är lite negativit laddat just nu, utan det få blir promenader några kvällar till.

Jag vill passa på att skriva att det känns så himla skönt att det är flera av er som har skrivit att ni också tycker det är lika jobbigt när nattningarna inte fungerar, att ni också blir arga och gråter. Då är det inte jag som är ovanligt känslig/mesig/lättfrustrerad, och det känns skönt att veta. Så tack för att ni delar med er!

18 kommentarer:

  1. Vad skönt att hon somnade fint idag! Kan ju va så att Elly också blir lite trött på nattningen & avbrottet med att din mamma nattat & hjälpt till är skönt för både dig & Elly. Barn lär ju bli minst lika trötta på oss som vi kan bli på dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan nog behövas lite variation ibland, lätt att hamna i samma gamla spår, även om de inte funkar.

      Radera
  2. I hear ya sista! Och vad skönt att det funkade bra ikväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en sån otrolig lättnad ska du veta!

      Radera
  3. Ja usch ja, nattningarna är verkligen något man har bävat för ibland (ganska ofta här faktiskt..) Så får man för sig att alla andra barn somnar hur lätt som helst och så tycker man lite extra synd om sig själv ;)

    Faktiskt att nattningarna går 100 gånger bättre här nu när han har börjat på dagis (peppar peppar)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad skönt att det har börjat gå lättare!

      Radera
  4. Vad skönt att det gick bra idag!
    Jag blir också arg och ledsen när nattningen inte funkar. Jag vill liksom bara skrika till Charlie att hålla käften, sluta gnälla, smälla igen dörren och gå därifrån. Oftast när jag känner mig så frustrerad så går jag ut ur rummet några minuter och andas, så jag orkar fortsätt igen. Som tur är blir det ju bättre igen, allt går upp och ner och just nu har vi ganska lätta nattningar. Men imorgon kan allt vara knas igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland måste man bara få pausa lite, andas och ta nya tag.

      Radera
  5. Herregud vad jag tokgråtit när sömnen har strulat här hos oss! För att jag själv varit så trött, för att E varit så trött och inte kunnat sova och för att jag liksom inte sett något slut på allt! Du är verkligen inte ensam! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en blir ju helt slut, så utmattad att en inte orkar göra annat!

      Radera
  6. Åh vilken lättnad när det fungerar!

    SvaraRadera
  7. Förstår hur det kan kännas! E har krånglat sen 1-års dagen av och till. Nu funkar bara att somna i min famn, vilket känns ohållbart i längden. Men efter två timmars kamp tar man ju gärna till det som fungerar bäst när man är så mentalt trött att man både gråter och känner irritation på samma gång.
    Hoppas det går bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, även om jag vet att vi kanske borde natta på ett annat sätt så orkar jag inte, utan gör det som funkar!

      Radera
  8. Å vad jag verkligen inte ser fram emot när nattningen ska börja krångla...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Äh, den behöver ju inte krångla för alla!

      Radera
  9. Det är jättejobbigt när nattningen tar evigheter, man kan bli arg och less. Jag är också ensam mkt med mitt barn(pappan jobbar på annan ort i veckorna) och man får lite dåligt samvete när man ibland inte orkar... är det riktigt jobbigt går jag ut en stund och andas för att sen gå in igen för nytt försök. Men jag har märkt att i bland är hon övertrött, gör allt för att inte somna.. hon leker tittut, drar en i håret, hoppar i sängen osv. Igårkväll hände en mkt märklig grej, hon höll på med allt det där jag skrev, jag sjöng och försökte söva men till slut när hon rest sig up för femtielfte ggn så sa jag vänligt med mkt bestämt- om inte du lägger dig ner nu och sover så får du lägga dig själv där i din säng*pekarpåhennessäng* hon tittar på mig och sen sin spjälsäng som står brevid min säng, också lägger hon sig tätt intill mig och somnar på typ en minut!? förstod hon verkligen vad jag sa eller va det en slump?? hon är 14 månader. ska väl tillägga att hon brukar somna i min säng brevid mig och sen flyttar jag över henne till sin egna säng. önskar dig lycka till med nattning framöver iaf!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Elly blir också så där övertrött ibland och då blir jag sur på mig själv för att jag har missat att hon var så trött och inte lagt henne tidigare…

      Hehe, ja, en kan ju undra. Det kanske var att du lät bestämd på rösten som gjorde att hon fattade att det var slutbusat?

      Radera