lördag 6 oktober 2012

Om föräldraledighet, kön mm

Towa undrar:

"Blir nyfiken på hur du tänker om denna typ av frågeställningar i relation till att dela på föräldraledigheten. Uppfattar det som om du tagit hela föräldraledigheten(?)/huvudansvaret för er dotter och som jag tänker förmedlar det ju något till barnet om att mamman/kvinnan är den som primärt tar hand om barn och vårdar andra etc... Vilket jag tror får konsekvenser sedan när barnet upptäcker kön och börjar relatera sig själv i förhållande till sitt kön. Hur tänker du?"


Just det här med föräldraledigheten är en lite känslig fråga för mig. När Niklas och jag började prata om att skaffa barn tyckte vi båda att det var självklart att dela på föräldraledigheten, för barnet har ju lika stor rätt till båda föräldrarna, båda är lika viktiga osv. Men sedan gick det inte att dela. Niklas jobbar inte i Sverige och därför tillfaller alla föräldradagar mig. Vi lever därmed inte som vi lär, och jag tycker därför att det kan vara lite jobbigt att prata om föräldraledigheten, särskilt som många anser att alla kan dela lika. För i det här fallet var det inte möjligt. Visst, Niklas hade kunnat säga upp sig från sitt jobb, men jag hade aldrig kunnat försörja oss på min socialarbetarlön. Däremot är Niklas hemma två veckor åt gången och är då ledig hela tiden. Under de veckorna får vårt barn se sin mamma och sin pappa städa, tvätta, handla, laga mat och ta hand om henne, leka med henne, lika mycket och jag vill tro att det är värt något. Det väger inte upp att Niklas inte får någon föräldraledighet, men det är så vi har det när vi är hela familjen och jag tycker att Niklas och jag då har det hyfsat jämställt. Men jag håller med dig, Towa, om att hur vi föräldrar lever påverkar barnets syn på sig själv och andra. Det är ju genom att spegla sig i oss som Elly börjar utveckla sin identitet, sedan kommer andra vuxna in och blir viktiga även de. Och jag hoppas att hon kommer att möta manliga pedagoger på förskolan och i skolan, att hon om hon blir sjuk får träffa manliga sjuksköterskor och kvinnliga läkare, att hon får kompisar vars pappor är föräldralediga med mindre barn, att hon kommer att få flyga med kvinnliga piloter när vi åker på semester osv. Allt för att hon inte ska få en alltför stereotyp bild av vad kvinnor och män gör. 

Sedan vet jag inte riktigt vad du menar med "hur jag ser på denna typ av frågeställningar" (dvs att jag blir trött på att folk pratar om vad som utmärker flickor och pojkar i väldigt stereotypa ord) i relation till att jag har tagit hela föräldraledigheten. Kanske att jag kastar sten i glashus, att jag inte ska uttala mig när jag inte är bättre själv? Kanske är det så. Men jag tycker att det skulle vara väldigt tråkigt om vi inte kunde ha ett genusperspektiv i uppfostran av vårt barn för den skull, eller om jag inte får reagera på hämmande könsstereotyper som uttalas när barn hör på. Till sist så tänker jag att det förhoppningsvis är bättre att försöka göra lite, än att inte göra någonting alls, att det kanske får duga helt enkelt. 


22 kommentarer:

  1. Menade absolut inte att du inte ska kasta sten i glashus! Tänkte nog på typ jämlikhet/feminism när jag formulerade mig sådär - vilket väl då var beröringspunkten mellan det du skrev och min frågaom föräldraledighet.. Tack för ett utförligt och tänkvärt svar ang det!

    Vad synd att ni inte kan dela lika fast ni vill! Men det där med att (helt) leva som man lär.. det klarar nog ingen. Tänker jag...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det är svårt att leva upp till alla sina ideal, jag tänker att en får göra så gott det går.

      Radera
  2. När både jag och Tommie är hemma och vi umgås hela famIjen så märker vi att Isolde mår så himla bra. Hon liksom strålar när vi är samlade alla tre. Och det gör nog vi också kan jag tänka eftersom det är så skönt att dela på allt. Detta är ju något ni ger er dotter hela tiden. Tänk på det! Sen kan ni ju jobba aktivt för att "jämna ut" när han är hemma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så är det med Elly också, eller med oss alla tre! Och det är ju tur det :)

      Radera
  3. För att förtydliga det sista jag skrev, att han också är ensam med henne ett dygn då och då osv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har han inte varit än, Elly ammar en hel del fortfarande och jag har inte haft anledning att vara borta över natten, men det kommer ju så småningom.

      Radera
  4. Man måste ju få ha ideal och övertygelser trots att man är ganska fast i verklighetens begränsningar. Så är det väl för oss alla, på olika vis? Förändring tar tid, ibland tycker jag vår generation är så väldigt hårda mot oss själva när det kommer till dessa frågor. Nej, vi gör inte allt perfekt. Men vi vill mycket och vi är på rätt väg. Heja dig och din familj, heja alla som kämpar på!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättebra kommentar, heja alla som kämpar för förändring!

      Radera
  5. Går det inte så går det inte, det ogiltigförklarar ju inte ens ideal. Det är samma här, jag är helt för delad föräldraledighet, men vi bor ju i ett land där det bara finns mammaledighet. Inte så mycket att göra åt. Jag tror att ni gör ett kanonjobb med Elly ändå. Föräldraledigheten är ju inte allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Och detsamma till er! Och nej, den är inte allt, men den KAN vara en ganska stor del, dock är det ju så mycket annat som spelar in!

      Radera
  6. Alltså, det blir ju inte alltid som man tänkt sig. Vår tanke var också att dela det rakt av på hälften, men så blev det ju som det blev. Jag blev väldigt sjuk och fick ingen hjälp, och Christoffer fick jobba mer än 100% för att vi skulle få ihop det. Och ja, han fick ingen pappaledighet alls. Det gör ont i både honom och mig än idag, att han gick miste om det, men vi hade inget annat val och vi får visa Frank på andra sätt att mamma och pappa har lika mycket ansvar över honom och det har vi nog inte misslyckats med helt, vi är lika delaktiga i allt vi kan vara delaktiga i och det är jag övertygad om att du och Niklas också är. Blir det fler barn kommer vi att ha samma mål; att dela på föräldrarledigheten, och hoppas på att det kommer att gå den gången.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gör ont i mig också, särskilt när jag ser Niklas och Elly tillsammans nu, då önskar jag att de två fick mer tid.

      Radera
  7. Jag tror absolut att en kan ha ideal och försöka leva upp till dem men också inse att en inte kan leva upp till alla. Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att föräldraskapet och vilka roller föräldrarna har inte bara grundar sig på föräldraledigheten. Det kommer ju en tid efter den också, med hämtning och lämning på förskolan, vabbning, handling, städning... Tror nog det finns många familjer där pappan faktiskt har varit föräldraledig men det är mamman som vabbar. Vad ger det för bild till barnet?
    Er situation gör det ju omöjligt att dela på föräldraledigheten men tänk vilken ynnest att den situationen faktiskt gör att ni kan vara tillsammans alla tre ibland! Och tänk vad bra att Niklas kan vara hemma med sjuk Elly utan förlorad inkomst de veckor han är hemma om situationen skulle fortsätta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men precis! och jag tror att det i många fall är mamman som har huvudansvaret för både barn och hushåll även om pappan är hemma med barnet, just för att de rollerna är så djupt rotade.

      Ja, att vi får vara alla tre är toppen! Plus att de två får mycket egentid när jag pluggar.

      Radera
  8. Det är intressant det där med att man inte skulle kunna tycka något om yttre omständigheter gör att man inte kan leva som man lär. Jag tror absolut att ni, genom att vara medvetna om situationen, gör det bästa av det hela.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo, det är ett lite tråkigt synsätt, men samtidigt kan jag förstå att en inte blir lika trovärdig i vissas ögon, det är ju lätt att prata om hur någonting bör vara, men svårare att leva efter det.

      Radera
  9. Intressant att läsa om, och vilket bra svar av dig! Tror också att föräldraledigheten är EN del av många - såklart kan ni ge Elly en bra bild av världen utan att leva exakt som ni lär i varenda aspekt! Många kan säkert dela lika på ledigheten, men i det här fallet verkar det ju omöjligt och då får man ju göra det bästa av situationen såklart. Som ni gör.

    Men jag har tänkt många gånger på att det måste vara ett jättelass du drar när du är ensam med Elly så mycket. Och på samma gång, vad jobbigt det måste vara för Niklas att inte vara där. Men så himla bra att ni får det att funka ändå, heja heja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, föräldraledigheten är en stor del, men inte allt.

      Och tack för pepp!

      Radera
  10. Jag skulle mer än gärna dela jämt mellan mig och min sambo men i och med att jag annars är arbetssökande så är det inte ekonomiskt möjligt. Inte ens med de 13.000 kr som det ges i jämställdhetsbonus.
    Alltid ett känsligt ämne när det kommer upp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många menar ju att alla kan dela lika, men det är faktiskt inte så i verkligheten!

      Radera
  11. En får göra så gott en kan. Om ena parten inte får föräldraledigt p.g.a jobb i annat land går det ju inte.

    SvaraRadera