söndag 16 december 2012

Helgen, bästa helgen

I fredags var det inte mycket hopp om livet. Om mitt alltså. Jag var så jäkla förkyld och hade en fruktansvärd huvudvärk som tryckte mot ena ögat, vilket gjorde att jag gick omkring och skelade hela dagen. Men jag tog Alvedon och gick ut och åkte pulka med Elly, en kompis och hennes barn. Sedan stekte jag färdig-pytt-i-panna från frysen, för handlat hade jag ju inte gjort på flera dagar och jag hade ändå inte orkat laga någon mat. Efter en eftermiddagspromenad började jag sakta med säkert känna hopp om livet igen och sedan blev det en sån bra helg. Elly och jag har träffat kompisar, åkt pulka, haft Ellys farbror och faster på besök, gosat, lekt med Ellys nallar som bara slår sig och måste ha tröst hela tiden, julpyntat lite och varit på stan och köpt några julklappar. Humöret har verkligen varit på topp; jag blev så fånigt lycklig bara för att jag mådde bättre och den känslan har stannat kvar hos mig och blandat sig med julpepp och Elly har varit sitt goaste jag i stort sett hela tiden. Allt har liksom bara flytit på så bra; det har till och med gått lätt att få på Elly vantar, hon har ätit bra och hon tyckte det var kul att gå på stan och hade roligt utan att bli helt vild och riva ner en massa kläder eller få ha-begär. Inne på Monki tyckte hon att musiken var så bra att hon gång på gång ropade "dansa!" med läspande "s" och dansade loss så ordentligt att killen i kassan gav henne ett halsband. Och jag köpte en ny klänning till mig själv. Jag har varit sugen på en klänning med en sån där söt 60-talskrage ända sen jag såg min syster ha en sån i höstas och nu när Amber i Parenthood kör med de där kragarna hela tiden har jag fått dem på hjärnan. Nu ska jag spara klänningen till Julafton, för det var så länge sen jag köpte ett plagg att ha till ett visst tillfälle. 

När Elly och jag hade dammsugit köket på eftermiddagen, måste hon ha fått syn på presentpappret i städskåpet, för en stund senare gick hon och hämtade det och rullade ut det på sitt golv. Sedan sa hon att vi skulle rita och när vi hade tagit fram kritorna gjorde jag plankan (måste ta tag i den här kroppen) och sa vad hon skulle rita. Sedan visade hon stolt upp sin apa, sitt äpple, sin pappa och allt vad det var. 

Åh, jag älskar när jag känner mig så här äckligt tillfreds och är trött för att jag har gjort roliga saker, och inte för att jag känner mig slutkörd pga trista grejer.   

4 kommentarer: