måndag 21 januari 2013

"Om jag ler så stort börjar jag gråta"




Hög igenkänningsfaktor, tack Mia Skäringer (ur programmet Mia på Grötö på 4:an)! Jag kan verkligen önska att jag var lite mer lättsam av mig, att jag kunde gå omkring och le stort på ett helt okonstlat sätt, men jag är inte sån. Att oroa sig, överanalysera och tolka in på tok för mycket i olika sammanhang, det är däremot jag. Ser sur ut gör jag också. Är dock för det mesta ganska nöjd med det ändå. För när jag ler stort får jag kramp i kinderna.

4 kommentarer:

  1. Åh, så¨många gånger jag fått höra att jag ser sur ut. (Eller som en karl för den delen) Just överanalyserandet slipper jag gärna, men eftersom jag gillar att vara ifred ibland är det praktiskt att se lite sur ut ibland om man vill.

    SvaraRadera
  2. Ser också jämt sur ut om jag inte ler. Även om jag "ler med ögonen" som Tyra Banks säger. Jag är som dig. Var lättsam förut dock. Vill fortfarande vara lättsam men det ligger väl inte för mig helt enkelt.

    SvaraRadera
  3. Man är som man är. Och det är ganska skönt när man accpeterar det. Vuxet liksom.

    SvaraRadera