söndag 10 februari 2013

15 min om dagen (eller en lång story om min träning)

Innan jag fick barn tränade jag. Jag tränade flera gånger i veckan, jag tränade hårt, jag svettades, jag fick muskler och jag älskade det. Det jag helst tränade var boxning och intensivjympa på Friskis & Svettis, men jag tränade även på gym, gick på andra pass på Friskis och sprang. Jag fortsatte att träna under hela graviditeten, men drog förstås ner på tempot och anpassade träningen.

När Elly sedan hade fötts och min kropp började återhämta sig från förlossningen, började jag träna lite smått hemma, bara lite enkla styrkeövningar för att komma igång. Det gick segt och jag hade svårt att hitta motivationen. Sedan började jag springa lite, men även med löpningen hade jag svårt att hitta motivationen till att kämpa på och att inte bara lägga ner. Därefter tränade jag efter Paolo Robertos "En kvart om dagen", vilket faktiskt gick ganska bra tills jag blev förkyld. Sedan satte jag igång, men blev förkyld lika fort igen. Nästa projekt blev att träna på Sportlife. Jag hittade några pass jag verkligen gillade och var så glad över att jag kom iväg och tränade. Sen var det bara det där med att Niklas åkte iväg och att det blev ett uppehåll på två veckor, vilket inte var så bra. Också blev jag väl förkyld igen. Sedan sprang jag lite sporadiskt under förra sommaren och hösten, men jag hade svårt att få rutin på det hela. Ärligt talat så ville jag hemskt gärna träna, men jag tyckte samtidigt att det kändes så pissigt när jag dels inte kunde träna så ofta som jag ville och dels inte pallade med så mycket längre. Jag vet att det är idiotiskt att jämföra med hur mycket jag klarade när jag var på topp, men det kan inte hjälpas, det kändes liksom helt uselt att vara helt slut efter att ha sprungit 3 km eller att knappt orka göra 3 armhävningar på tårna. Jag kände lite som att antingen vill jag gå all in på det här med träning eller så får det vara.

Det lustiga är att trots att jag under nästan två år tränade högst sporadiskt, så fortsatte jag att se mig själv som en person som tränar mycket, som har träning som ett av sina största intressen. Där ser en hur rigid ens uppfattning om en själv kan vara.

Så kom 2013 och när jag såg att Karin Widén hade startat en FB-grupp som hette "15 min om dagen i 30 dagar" tänkte jag att this is it, det är så här jag ska börja träna igen. Jag har varit sugen på att hoppa på olika träningsutmaningar som har cirkulerat på nätet tidigare, men det har aldrig känts som om jag faktiskt skulle fullfölja någon av dem, så jag har låtit bli. Men det här upplägget kändes kul och nivån kändes lagom. Just tiden har varit ett problem för mig innan, men 15 minuter om dagen kan jag faktiskt få till, om jag bara vill. Så här funkar det: Karin lägger upp en träningsvideo från YouTube varje dag, sen får alla i gruppen köra den när de vill under dagen. Det är olika typer om träning; yoga och pilates varvas med military fitness, dans och kickboxning. En dag är det bara fokus på magen, nästa är det kanske armar och axlar. Ofta peppas det för fullt i kommentarsfälten.

Sedan utmaningen körde igång den 3:E januari (när de första 30 dagarna var slut, fortsatte de som ville) har jag missat två dagar, men då har jag tagit igen det dagen efter. Och jag har inte bara kommit igång med träningen, utan jag har upptäckt att det funkar alldeles utmärkt att träna på det här viset, jag behöver inte träna flera timmar i veckan och bli genomsvett varje gång för att känna att jag tränar. Plus att jag har upptäckt hur grymt det är med pilatesinspirerad träning, en träningsform jag bara fnös åt förr.

Syftet med min träning är, och har alltid varit, att jag ska må bra. Och då menar jag främst psykiskt. Jag är helt enkelt mycket gladare och piggare när jag tränar. Jag har aldrig några fysiska mål med min träning, utan det är den sköna känslan jag vill åt, plus att det känns bra att bli starkare. Att jag sedan har fått tydliga magrutor de senaste veckorna ser jag som en trevlig bieffekt.

Slutligen: tack Karin (och alla gruppmedlemmar), det här är den bästa FB-gruppen ever!

12 kommentarer:

  1. Du är så jävla grym!! SÅ pepp att du är med!! TACK <3

    SvaraRadera
  2. Men åh! Vad härligt!! Jag vill också, hur hittade du det? Min träningshistoria är exakt som din, nu går jag bara runt och träningslängtar medan förkylningarna avlöser varandra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gå med i den här gruppen! Följ länken till Karins blogg, i hennes inlägg finns en länk till gruppen. Eller lägg till mig på FB så kan jag bjuda in dig!

      Radera
  3. Åh, tack för detta inlägget. Nu känner jag mej peppad och gick genast med i gruppen:-) Har svårt att få in träning tidsmässigt. Eller, jag har ju tid men eftersom jag jobbar hemifrån blir tiden svår att disponera på nåt sätt. Nu ska jag verkligen köra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vad kul att du har gått med! Det är skitsvårt att ta sig tid att träna hemma, när Niklas är borta och Elly sover har jag alltid tusen saker att göra, plus att jag alltid vill vila och ta det lugnt då. Men när en väl kommer igång är det inte så svårt att hitta den dör kvarten!

      Radera
  4. Det låter skitbra. Min träning är fortfarande så jäkla sporadisk. Det är det gamla vanliga. Förkylningar lathet och grejer som behöver fixas. Och då VET jag ändå hur mycket bättre jag mår och hur mycket gladare jag är när jag tränar. Fan. Har ett par träningstights på posten som ska inspirera lite extra nu. Får hämta idag och trots den jävla tandvärken och ta åtminstone en snabb promenad ikväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir så lätt att det alltid är något i vägen. Hoppas tandvärken ger med sig och att du kommer igång!

      Radera
  5. Ååå vilken bra grej! Ska genast kolla in den!
    Min träning har också gått upp o ner (körde oxå Paolo robertos 1 kvart om dagen ett tag), men jag längtar alltid efter att hitta den perfekta träningsformen... Så tack för tipset! <3

    SvaraRadera
  6. Låter som en bra grej. =)

    Sv: Jag har tränat så förr utan specifikt mål men nu är jag väldigt målmedveten och vet vad jag vill se. Jag vet ju att jag mår bra om jag tränar så nu är det en bonus. så från att ha sett träning som något jag gör för att må bra så ser jag det nu som något jag gör för att må bra och för att gå ner lite i vikt. Vet att jag skulle trovas så mycket bättre i mig själv om jag lyckas.

    SvaraRadera
  7. Tack för inbjudan! Här ska tränas!

    SvaraRadera