måndag 18 mars 2013

Socker




Vi var så petiga med det där sockret tills Elly var lite drygt ett år. Hon fick aldrig smaka gofika när vi andra åt det och vi tänkte att godis kommer hon nog inte få prova förrän hon är fem eller så. Jag tror vi var rädda att hon bara skulle vilja äta sötsaker om hon väl fick prova, att hon som åt så lite mat kanske skulle sluta helt. Men ju större och ju mer medveten Elly blev, desto svårare blev det förstås att hålla på det där sockerförbudet. Visst, vi kunde se till att inte äta bullar och godis när Elly var med, men det var inte lika lätt när vi var hemma hos andra och det serverades sötsaker. Så vi började låta Elly smaka och det blev ingen katastrof. Ibland tycker hon det är gott med en liten kakbit, ibland spottar hon ut. Om hon får höra att det finns bullar tjatar hon en massa om att hon vill ha bulle, men sen vill hon knappt smaka. Sylt tycker hon är jättegott och skulle säkert kunna sätta i sig en halv burk, men det är inget vi brukar ha hemma, så jag tycker inte det är nåt problem. Det är likadant med ketchup.

När vi var på kalas igår fick Elly smaka på vad hon ville. Hon ville förstås ha ketchup på korven. Hon ville ha saft när hon såg att andra barn drack det, men hon drack bara ett par klunkar och bad sen om vatten. Hon åt lite tårta, men var mest intresserad av hallonen på den. Också var det fiskedamm och godispåse. En småbarnsanpassad godispåse som innehöll russin, djurkex, en liten kexchoklad och en klubba. Kexchokladen smakade Elly på, men spottade ut, klubban tyckte hon var väldigt rolig att äta (jag sa att hon bara fick slicka på den). Så länge det är så här tycker jag att det är helt i sin ordning. Jag är ingen sockermotståndare, som anser att socker är livsfarligt och måste förbjudas. Däremot tycker jag att jag själv äter för mycket socker och försöker att bara äta godis och sånt när Elly sover, eftersom jag inte vill att hon ska ta efter mitt frosseribeteende.

En annan sak jag har tänkt på när det gäller socker är att vi föräldrar ju matas med info från BVC om hur hemskt det är med socker, blir tillsagda att aldrig ge saft att dricka, sötad yoghurt etc. Men när Elly var sjuk och vi var på sjukhuset, då tyckte personalen att dét var konstigt att hon varken ville ha saft eller isglass. Hon hade ju aldrig provat nåt av det tidigare, men personalen tog för givet att det är nåt alla barn får/tycker om.

8 kommentarer:

  1. Hej, råkade snubbla på din blogg via en annan blogg. Roligt att läsa. Speciellt med tanke på att vi verkar ha samma "problem" med att ens barn gillar bilar eller motorcyklar "trots" att att de är flickor. Eller att nån ska bry sig överhuvudtaget. Hoppas Elly mår bättre med magen. Väldigt jobbigt med sjukt barn och man själv inte kan göra något. Kramar från Anna (http://17gubbar.blogspot.se)

    SvaraRadera
  2. Hej! Kul att du kommenterar! Haha, ja, en del verkar bli helt chockade när barn inte beter sig som de förväntar sig. Å andra sidan är det nog bra att röra om i huvudet på dem ibland, de kan ju faktiskt ändra åsikt, förhoppningsvis!

    Och tack, nu är hon helt bra, vi körde på med vitt bröd och blåbärssoppa i några dagar och det gjorde susen!

    SvaraRadera
  3. Det här med socker tycker jag är så intressant. Jag kan inte äta för mycket socker, som i godis och bakade saker, för då får jag så hjärtklappning. Jag försöker att undvika att äta det på kvällarna för då kan jag inte somna. Jag kan ju bara tänka mig vad ett litet barn då ska känna, som är mycket mindre än mig som vuxen. Samtidigt tycker jag inte att man ska förbjuda det helt, precis som du är inne på. Men att inte ha det som vardag att dricka saft, äta bullar och godis är nog bra. Fast jag vet inte hur jag skulle göra när jag får barn, men jag hoppas att jag går på enligt vad jag skrivit nu.

    SvaraRadera
  4. Förbjuder man helt blir det säkert ännu mer spännande längre fram ändå ....

    SvaraRadera
  5. Och nu blev jag väldigt sugen på nåt sött!!!!

    Jag tänker att barn helt enkelt är olika när det gäller socker/sött. Mose får aldrig läsk hemma och blir alltid superglad när det serveras borta på kalas. Men sen dricker han inte särskilt mycket ändå.
    Han väljer hellre popcorn än godis. Och längtar efter fredagschips. Och han brukar spara halva barnkalasgodispåsen till mig :) - som älskar godis!

    SvaraRadera
  6. Vår dotter var inlagd med dropp under en magsjuka då hon var 16 mån. Hon ratade allt - juice, saft, yoghurt, glass mm. Och bara lite vatten överlever man inte på i 4 dagar. När vi hämtat oss från pärsen låg vi i hårdträning (!) för att få henne att äta socker. Nu är det jätteskönt att kunna gr glass och saft vid sjukdom. Som sagt tig sjukvården helt för givet att glass skulle gå ner...

    SvaraRadera
  7. Har samma tankar för Victor nu - inte socker innan helst två år, men vi får väl se hur det blir. Sockershot har han resan fått vid blodprov...

    Lär bli svårt att stå emot sedan, men förhoppningsvis blir det som för er - med måtta.

    Anna Granström.

    SvaraRadera
  8. Vi tänkte också att vi skulle undvika socker helt, men det har varit helt omöjligt i Colombia. Här är precis ALLT för bebisar sötat (välling, puréer, bebisyoghurt, etc. etc.) Och på förskolan får han sockerkaka till mellanmål... Vi undviker så gott det går, och det går väl rätt bra så länge vi är hemma, men mer än så blir det inte.

    SvaraRadera