tisdag 9 april 2013

Slår in paket och blir blödig

Kvällen innan den andra födelsedagen slår jag in paket och tänker på vad som hände på exakt två år sedan. Hur vi trötta och förväntansfulla åkte in till Östra för den andra kollen sen vattnet gick. Hur vi blir hemskickade eftersom värkarna inte kommer tillräckligt tätt än och hur jag undrar hur jag ska kunna sova när jag har ont och jag oroar mig så över hur jag ska orka med allt de kommande dygnen om jag redan är så här trött. Nu undrar jag om jag kommer att tänka tillbaka på förlossningen runt den tionde april varje år och minnas så som jag gör nu. Kanske. Men nästa år, eller kanske om tre eller fem år, kommer jag kanske att kunna tänka tillbaka utan att gråta. Jag tror det, för ju mer tiden går, desto mer tänker jag på pirret i magen när värkarna satte igång, på Niklas och jag tittade varandra och sa att vi snart kommer att vara föräldrar och på när mitt barn låg på mitt bröst för första gången, och mindre på det som fortfarande känns som ett trauma.

En annan sak jag har tänkt på många gånger är att jag trodde att personalen skulle springa iväg med Elly när hon kom ut, för då hon inte skrek trodde jag att hon inte andades. Men hon skrek, det står det i journalen, hon skrek, men jag måste ha missat det för jag tror att världen helt enkelt stannade för mig i det ögonblicket.

4 kommentarer:

  1. GRATTIS Elly!!
    (ps idag blir min Molly 5,5 år och den 13e blir Stella 1,5 år, så hon är ett halvår och tre dagar yngre än Elly). :-)

    SvaraRadera
  2. Stort grattis till fina Elly!!

    Jag ska ju ge mig på`t igen nu och det känns ganska ångestladdat måste jag säga! Fast sen läser jag dina sista rader och vet att det är så värt <3

    SvaraRadera
  3. Får tårar i ögonen. Både för att du ska behöva känna att din förlossning är ett trauma och för de fina sista raderna!

    SvaraRadera