onsdag 13 november 2013

Om att försöka komma in i lite bättre matvanor

 

 

Det började lite oskyldigt med overnight oats och nu har jag tydligen en liten hälsokost här hemma. Nä, jag ska inte bli nåt hälsofreak nu, men jag gillar att testa nya saker (ibland) och jag vill anstränga mig lite för att få bättre matvanor. Det är inte så att jag bara slänger i mig en massa skit, och det handlar inte om att jag bara ska börja äta alger typ, utan det handlar om att komma in i bättre vanor. Jag kommer att fortsätta att äta pizza ibland, choklad ofta och chips lite då och då. Det jag vill bort ifrån är att hetsäta enorma portioner med mat som gör att jag blir proppmätt för stunden, men gör mig hungrig igen efter en stund och ger mig världens sötsug. Och jag vill framför allt slippa de där dipparna då jag blir alldeles matt, knappt kan tänka och blir arg och sur. Eller helt gråtfärdig. Så jag vill försöka att äta mer ren mat, mat som gör mig mätt och håller mig mätt lite längre. Och jag vill bli bättre på att fixa nyttigare mellanmål, så jag inte alltid behöver vara sugen på bullar och kakor.

 

En annan sak jag vill förändra är att äta bättre på kvällarna. Jag äter middag med Elly på seneftermiddagen och oftast äter jag inget vettigt efter det. Kanske nån frukt på kvällen, men oftast popcorn, choklad, glass, kakor, snacks etc. Ja, så gott som varje kväll. När Elly har somnat tränar jag alltid minst en kvart, och jag har tidigare tänkt att det är ju så kort tid, så jag behöver inte äta nåt särskilt för att återhämta mig, vilket jag nu tycker är ganska dumt. En hinner faktiskt med en hel del på en kvart, så det är klart att jag måste äta något. Ikväll testade jag att göra chiapudding. Innan träningen blandade jag ihop chiafrön, lite havregryn, quinoapuffar, sojamjölk, kakaonibs, jordnötssmör och spirulina, satte in skålen i kylen och plockade ut den när jag hade tränat och tvättat mig. Toppade det hela med skivad banan, hampafrön och gojibär. Hur gott som helst och dessutom perfekt efter träning eftersom det är rena proteinbomben. (Herregud, vad käck jag låter då!)

 

Jag tycker det är svårt att skriva om sånt här, för jag är rädd att det ska uppfattas som att det handlar om bantning, men så är det inte. Det handlar om att jag vill bli bättre på att ta hand om mig själv. Och jag vet inte ens hur länge detta kommer att hålla. Kanske lägger jag ner alla frön och gryn om en vecka, kanske kommer jag in i bättre vanor på sikt. Jag ska ju inte byta livsstil helt, utan jag ska bara försöka lägga till fler nyttigheter och ta bort lite av det onyttiga. Men det känns ändå lite svårt att publicera det här inlägget, det hade liksom varit lättare att skriva "idag åt jag pizza till middag och nu blir det choklad till efterrätt". Egentligen handlar det inte så mycket om att jag är rädd att folk ska tro att jag bantar, som det handlar om att jag inte vill hjälpa till att sprida den rådande hälsohetsen. Jag upplever gränsen mellan "normal" och "överdriven" sundhet som hårfin och det är svårt att veta hur det jag skriver tolkas av andra. Det är så trist att det läggs så mycket fokus på vikt och kroppar när det handlar om träning och nyttig mat. Jag har t ex fått höra att jag inte behöver träna för att jag redan är smal, som om att bli smal är målet med träning, som om det måste vara målet med att äta bra. Samtidigt vet jag hur jag själv tänker om t ex en person som brukar gilla sötsaker mycket inte vill äta kakor längre, utan istället äter en näve nötter, då tänker jag direkt att aha, hen bantar, vad trist. Och det är ju inte så fint av mig att tänka så. En måste ju inte äta kakor för att leva ett fullgott liv. Men för mig skulle nog ett liv utan kakor bli ganska trist.

 

8 kommentarer:

  1. Vad jag känner igen mej! Jag har nojat så mycket över att skriva om kost och min viktnedgång just på grund av de anledningarna du berättar om. Tillslut bestämde jag mej för att bara göra det men försöka göra det på ett så bra sätt jag bara kan men ibland skaver det ju i mej lite ändå. Det är ju också lite sjukt, att jag ska känna att det kan vara ett problem att skriva om vad jag faktiskt äter, när jag äter bra mat och inte för lite. Men det är svårt, det är en balansgång.

    Sen har ju jag min viktnedgång också som jag valt att skildra med "jeansresan". Jag inser ju att det kan upplevas problematiskt eftersom det ju är en klassisk bantningsbild: "kvinna försöker komma i för små jeans". Samtidigt ville jag göra det, kanske lite själviskt, för att peppa mej själv. Jag väljer att nästan aldrig skriva om kilon och jag har aldrig skrivit vad jag väger eftersom det inte känns bra. Jag vill inte att det ska gå att jämföra sej liksom (för det vet jag att jag själv tenderar att göra när det kommer till siffror)

    Men det är svårt. Samtidigt blir det ju lite avigt när du känner att du nästan måste ursäkta dej för att du väljer att byta ut några mål mat mot bättre mat för att ta hand om dej själv.
    På något sätt tycker jag nästan att jag upplever ett koketterande (inte här) bland vissa som säjer sej vara emot hälsohetsen: Man ska liksom skryta med hur mycket choklad och pizza man kan trycka i sej. Det kan jag uppleva som vikthetsande. Speciellt om den människan är smal.

    Äsch, det blir lite rörigt det här, jag tycker så mycket. Men i alla fall: Ät dina overnight oats med gott samvete :-)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så svårt att skriva/prata om sin kropp över huvud taget utan att någon tolkar det som att en bantar. Vissa vill väl se det så. Andra misstolkar. Några kanske blir uppriktigt oroliga.

      Förstår vad du menar om koketterande. Jag instagrammar en hel del bilder på onyttigheter. Ibland oreflekterat, men ibland för att bryta mot hälsohetsen och visa liksom att hej, det är ok att äta onyttigt! Men jag förstår att sånt kan upplevas som lite stötande. jag har fått en hel del kommentarer på arbetsplatser och så om att det är orättvist att jag kan äta sånt, men inte de. Fast då undrar jag varför de inte kan, men det är en annan fråga.

      Egentligen är det helt sjukt att jag känenr att jag måste ursäkta mig på det här sättet, förklara mig. Jag gör ju som jag vill liksom. Men det handlar som sagt att jag inte vill driva på hälsohetsen.

      Äh, det blir rörigt, men jag tror att du förstår?

      kram

      Radera
  2. Det är så svårt det där. Jag känner att en liten kostomläggning (alltså, hatar ordet kost. får det roliga ätandet att låta trist) till nyttigare, renare mat är bra och nödvändig. Är redan otroligt petig men känner ändå att det blir en del mackor och sådant som man inte håller sej mätt på och det är ju det mat borde handla om, att äta gott så att man håller sej mätt en längre stund. Det är svårt och med tre barn som också de helst ska vara med på noterna och bli mätta och glada så är det ännu svårare. Det handlar inte om bantning, det handlar om att leva ett bättre liv. Om att ta hand om sej själv och de man tycker bäst om. Att träna för att kroppen mår bra av det, inte för att bli smal. Och ändå kunna kränga den där snabbmatsburgaren/kakan/glassen ibland utan det dåliga samvetet härjandes. Utan att få varken hejjarop eller burop. Om alla bara skiter i hur andra gör vore det lättare.
    Och jag gillar att du skriver om mat, både när ni bakar bullar och du äter chiapudding. Det är ju tack vare dej jag till slut fick tummen ur och nu har en burk overnight oats som står i kylen och väntar på förmiddagsfikat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, kost låter för jävla trist, det låter så kliniskt! För mig handlar det ju inte så mycket om "smalmat" vs sånt en blir tjock av, utan det handlar om att jag vill äta renare mat, utan en massa såliga tillsatser och framför allt vill jag äta sånt som jag håller mig mätt på längre, så jag kan komma ifrån småätandet lite. Det är ju bättre att äta en nyttig lunch och lite senare ett mättande mellanmål istället för att äta godis när jag plötsligt blir vrålhungrig.

      Men som du säger så är det svårt, även med ett barn :) Ibland blir det snabba lösningar och jag tänker att så får det vara. Det ena behöver ju inte utesluta det andra, en kan faktiskt äta pizza ena dagen och quinoasallad nästa.

      Kul att du gillar! Och kul att du testar overnight oats :)

      Radera
  3. Jag tycker att det är helt rätt att tänka på vad en äter. Det är någonting fler skulle göra. Inte för att gå ner i vikt, men för att för sin egen skull må bättre. En icke processad mat och mat utan tillsatser är nyttigare pga att fler näringsämnen finns naturligt kvar i dem och det behövs inte tillsättas vitaminer och mineraler och gud vet vad. Jag tror att ju renare mat vi äter desto bättre mår vår kropp. Men att helt utesluta goda saker som är onyttiga är också fel tycker jag. Jag kan också tycka att choklad och chips är hur gott som helst och jag äter det också ibland. Fast mest orkar jag inte eftersom att vi äter middag så sent och det inte finns plats för mer i magen. Bra ibland, dåligt ibland.

    Att vissa blir provocerade, mår dåligt över, tar illa upp över vad som skrivs på internet tycker jag faktiskt är liiiite konstigt. För jag menar, om jag inte gillar vad jag läser i en blogg då slutar jag läsa den faktiskt. Det är så mycket sånt nu med smalhets, vikthets, utseende och dylikt, men jag sporras och blir peppad av de som skriver om träning och om nyttig (och också onyttig) mat. Men alla är olika och jag tror bara att det bästa är att strunta i såna kommentarer eller ifrågasätta dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men det känns lite onödigt att proppa i sig en massa mat som innehåller så lite viktiga näringsämnen, bättre då att satsa på att få i sig ordentligt med vitaminer och allt annat en behöver.

      Jag har surfat runt en del och letat efter bloggar om träning och ren kost, men tyvärr hittar jag väldigt många som jag ser som hälsohets. Det är förstås min tolkning och jag behöver ju inte läsa dem igen, men jag tycker ändå att det är lite sorgligt.

      Radera
  4. Det är supersvårt att skriva om! Men du gör det väldigt bra, och har så himla kloka tankar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag vill liksom kunna skriva om det på ett icke hetsande sätt, men det är svårt!

      Radera