söndag 16 februari 2014

Ibland är vi kvar på tiden före upplysningen

Ur En »dålig« flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella övergrepp av Ninni Carlsson. Artikeln är publicerad i Socialvetenskaplig tidskrift och kan läsas här.


Till metodkursen jag läser ska vi läsa ett antal vetenskapliga artiklar. Jag läste artikeln ovan och ville gråta, skrika och slåss för att vi inte har kommit längre. När jag hade sansat mig lite insåg jag dock att det faktiskt görs motstånd, att arga röster hörs i samband med friande våldtäktsdomar, korta våldtäktsstraff och att kvinnor som blivit utsatta misstänkliggörs och ifrågasätts. Så, någonting händer. Vi står inte helt still. Men det går ju så jävla långsamt.

 

6 kommentarer:

  1. Har tänkt mycket på just det där. Och vad man skulle kunna göra för att skynda på det hela. Det skrämmer mig att min dotter ska växa upp i ett land med så dålig hantering av brott mot kvinnor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur?! Jag blir så rädd och förbannad.

      Radera
  2. Jag håller med Frida här ovan.
    Det känns faktiskt helt för jävligt. Samtidigt tycker jag att det är så jävla bra att folket faktiskt reagerar. Och så blir jag förvånad när jag möter män som står på kvinnors sida som att det är väl konstigt annars. Jag har kanske umgåtts med män som är från upplysningstiden iofs. Men, för att se det lite ljusare, man får kanske tänka lite på vad som hänt för oss kvinnor på 100 år.
    Väldigt mycket men samtidigt så himla lite. Att vi inte ens skulle få rösta. Eller ha utbildning.. osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det händer ju någonting nu. Lagstiftningen skärps. Får väl bara hoppas att praxis hänger med snart...

      Radera
  3. Svar
    1. Jag blir livrädd när jag tänker på det.

      Radera