onsdag 12 mars 2014

Att sluta amma

Efter 2 år och nästan 11 månader slutade Elly att amma. Jag hade hoppats att hon skulle sluta självmant, men sen började jag tröttna och tyckte att det var dags för oss att sluta, jag kände mig färdig med amningen helt enkelt. De senaste månaderna har Elly oftast ammat 2-3 gånger per dygn och oftast har amningsstunderna varit korta. Avslutet har varit på gång ett tag och vi har pratat om det, förberett Elly på att hon snart kommer att sluta tutta, låtit henne sörja (ja, jag tycker allt att en kan använda ordet sorg när det gäller amningsavslut) och skjutit på det för att hitta rätt tillfälle. Men så bestämde vi att förra måndagen skulle vara sista dagen. Vi talade om det för Elly några dagar i förväg och hon sa att det var ok. Sedan nämnde vi det kort varje dag, typ "idag är det fredag, så ikväll för du tutta, det får du även i morgon och på söndag. Sen är det måndag och då är det sista dagen du tuttar, sen kommer du inte att göra det mer". Ibland när vi pratade om att sluta blev Elly ledsen och sa att hon inte ville sluta, men oftast tog hon det bra.

 

Så kom måndagen och Elly tuttade på kvällen innan hon skulle sova och vi sa att det var sista gången. Sen vaknade hon dock 2-3 gånger den natten och ville tutta, vilket hon fick, jag sa till henne att hon för så länge det är inte är tisdag. På tisdagkvällen ville Elly tutta när hon skulle sova och blev lite ledsen när hon inte fick, men det gick över ganska fort och hon fick lite ljummen komjölk med kanel. Hon vaknade även till lite senare på kvällen och var lite ledsen, men hon somnade om fort. På onsdagkvällen sa hon att hon ville tutta och att hon inte var större än, men blev lugn och somnade när hon fick mjölk med kanel. Efter det har hon faktiskt inte nämnt amningen, men hon vill gärna gosa med mina tuttar när hon ska sova och när hon är trött på kvällen, vilket hon får. Och natten till i fredags vaknade jag av att hon låg och tuttade väldigt girigt. Men annars tycker jag att det har gått över förväntan, jag hade trott att det skulle bli jobbigare.

 

Jag hade även trott att jag skulle tycka att det kändes väldigt sorgligt, även om avslutet var på mitt initiativ, men jag känner mig faktiskt nöjd nu. När jag tänker på vår amning är det med en varm och fin känsla och jag är glad att vi inte slutade tidigare. Jag är även glad att jag valde att inte lyssna på BVC, inte ta åt mig av menande blickar eller folks kommentarer, utan att jag vågade gå utanför amningsnormen och ammade fritt så här länge. Och jag är tacksam över att vår amning hela tiden har varit så okomplicerad, vi har aldrig behövt kämpa för den, utan den har bara funnits där och den har underlättat mycket för mig. På tal om tacksamhet så är jag också väldigt glad över alla andra "långtidsammare" jag har träffat på sociala medier under de här åren, ibland är det skönt att bara veta att det finns fler. Ni vet vilka ni är!

 

(Bilden ovan tog jag mellan jul och nyår med vetskap om att den förmodligen skulle bli vår sista amningsbild och nu börjar jag känna mig lite sentimental trots allt)

 

16 kommentarer:

  1. Ah, jag hade tänkt fråga hur er amning ser ut! Vad skönt att det känns bra. Ammade med svenska mått ganska länge, 18 månader, och tänker också tillbaka på det som en fin tid, speciellt på slutet när det inte handlade om mat utan om att varva ner tillsammans efter en dag isär. Är glad att jag inte heller lyssnade på BVC. Bortsett från Sigges första vecka hade vi en amning som funkade perfekt för oss i 1,5 år och jag är så glad för den tiden. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir alltid lika glad av att höra om andra som också har gått utanför amningsnormen!

      Radera
  2. Tack för att du berättar! Alla "småbarnsamningshistorier" behövs. Skönt att du ser på er amningstid som du gör, och att ni fick ett avslut som ni trivs med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tänker att ju fler som outar sig som småbarnsammare, desto bättre!

      Radera
  3. Vad tråkigt att man skall få dessa blickar av personer som blir provocerade utav att folk ammar. Är det inte för öppet så är det för länge eller för mycket...
    Härligt att höra att Elly tar det hela med ro och att ni stått på er!
    Kram på er!

    Hoppas att pingvinerna trivs i hallen! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den dör amningsnormen är så snäv, såldes är inte lätt att göra "rätt" i allas ögon..

      Pingvinerna sitter perfekt i hallen!

      Radera
  4. Kom på att jag kanske nog aldrig sagt det men har hela tiden känt beundran över att du har bloggat om amning på ett så avslappnat sätt. En vet ju att det finns typer som tycker det är helt sjukt att amma ett barn som är över ett och knappt det.

    SvaraRadera
  5. Åh, förstår att du blir sentimental. Skönt att avslutet gick så bra. Blir lite full i skratt att du vaknade av att hon tuttade, undrar om hon passade på eller om hon gjorde det i sömnen? :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror hon gjorde det i sömnen först, men att hon vaknade när jag gjorde det. Sen ville hon inte släppa, utan sög sig fast som en igel!

      Radera
  6. Aww, fina Elly. Hoppas det går fortsatt bra! 21 månader med Sonja hade nog blivit längre för oss om vi inte haft syskon på väg. Få se hur länge Vivi ammar...

    SvaraRadera
  7. Fint! Mose slutade när han var 9 månader. Han ville inte mer, tror att han tröttnade när det inte kom så mycket. I samma veva började han ta med sig sin nalle överallt, som en slags trygghet istället för amningen tror jag <3

    SvaraRadera
  8. Vilket fint avslut. Jag brukar fundera på hur länge vi kommer fortsätta och om det kommer ske för att jag inte vill längre eller för att Alex slutar. Ibland känner jag att det skulle vara skönt att sluta men oftast inte. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade ju hoppats att Elly skulle vilja sluta först, men nu fick det bli så här och nu känns det faktiskt skönt!

      Radera