onsdag 26 mars 2014

Plötsligt händer det: vi försover oss

Idag försov jag mig för första gången mer än fem minuter. Det har hänt några gånger att jag har glömt att ställa klockan på kvällen, men då har jag vaknat av mig själv på morgonen, max fem minuter efter att klockan skulle ha ringt, så präktig är jag. Men i morse vaknade Elly och jag 25 minuter för sent. Jag tror faktiskt att jag ställde klockan igår kväll, men att jag stängde av den när den ringde, för jag sov så förbannat gott,drömde att vi var på semester och allt. När Elly vaknade skrek hon direkt att hon ville sova mer. Jag sa att hon kunde ligga kvar och dra sig medan jag gjorde frukost, men hon bara skrek att hon ville sova mer med mig. Och hon skrek så i 20 minuter. Jag passade under den tiden på att göra mig i ordning och gick då och då in till Elly, pratade lugnt med henne och bekräftade henne i att det var himla skönt att sova idag och att jag önskade att vi kunde sova mer (så nöjd över att jag inte gick igång och blev arg, vilket händer ganska ofta för tillfället). Till sist lockade jag med frukost och Netflix på sängen och det gick hon med på. Så det blev en rätt mysig morgon ändå, jag är ju trots allt en sucker för frulle på sängen. Och Elly styrde upp ett litet frukostgäng som satt under filten och åt med oss. Sen kom vi iväg bra utan bråk och blev bara fem minuter sena till förskolan.

 

2 kommentarer:

  1. Fy för att försova sig alltså. Men så skönt att ni kom iväg och inte bråkade :)

    SvaraRadera
  2. Jag brukar alltid vakna före klockan ringer, så de där en eller två gånger som det inte har hänt och jag försovit mig har jag liksom varit som i chock hela dagen sen. Men imponerad av hur du hanterade läget like a boss och inte stressbråkade med Elly tillexempel. Den fällan ramlar jag i dagligen och URK för morgonstressbråk!

    SvaraRadera