söndag 29 juni 2014

En söndag i några bilder

Vissa fick varm choklad till frukost.

Andra skippade overnight oatsen helgen till ära och åt grovt Libabröd med pastej, tomat och basilika. Samtliga åt långfrukost idag med. Det kallar jag WIN!

Efter lunch ville Elly ta en cykeltur. Dessvärre hävdade hon väldigt bestämt efter en stund att hon hade växt ur sin sparkcykel, så jag fick mest bära den, men till en lekpark kom vi och kiosk lekte vi.

Sen blåste vi såpbubblor på gården medan vi väntade på att pappan skulle komma hem från sin spelhelg.
Och Elly vattnade lite.
Idag matchade vi strumpor istället för klänningar.
Det jag vill förmedla med den här bilden är ett stort leende och en svettfläck, för när pappan hade kommit hem gick jag och tränade Nia (mer om just Nia en annan dag), hade skitkul och blev svettig på kuppen.
 

 

lördag 28 juni 2014

Matchy matchy

Innan jag fick barn tyckte jag det var rätt fånigt med föräldrar och barn som hade matchande kläder. Nu tycker jag det är rätt sött. Idag valde Elly en leopardklänning när vi skulle på kalas och jag härmade henne. Sen ville hon ha svarta strumpbyxor för att jag hade det. Och båda hade fläta. Vi var rätt söta. Jag får väl skaffa ett par rosa kängor till Elly och en Dorakeps till mig också.

 

Regn + slöfrulle

Det gör faktiskt ingenting att det regnet vräker ner när det är lördag och vi kan sitta och äta frukost i ett par timmar. Nu för tiden äter jag ju bara frukost med Elly på helgerna, så jag antar att vi har lite frukosttid att ta igen. Och jag älskar sol, men ibland är det skönt att vara inne utan att längta ut. 

fredag 27 juni 2014

Exklusiv

   "Jag pussar bara gubbar. Jag vill bara pussa min pappagubbe. Men efter kalaset på lördag ska jag   pussa dig mamma"

torsdag 26 juni 2014

Bomullskänslan

Alltså, den där bomullsaktiga, sköna känslan jag hade i både kropp och sinne efter yogan i tisdags höll i sig över natten och ända fram till efter lunch igår, då jag fick huvudvärk. Men tills huvudvärken kom var jag ovanligt lugn och tålmodig. Blev inte ens stressad och irriterad över långsamma cyklister när jag cyklade till jobbet. En annan lustig grej var att jag kände lite vag träningsvärk på några ställen  igår, det hade jag aldrig räknat med, då yogapasset inte kändes det minsta fysiskt krävande.

onsdag 25 juni 2014

Orange is ... back

Några dagar efter att Niklas åkte till Norge sist kom säsong 2 av Orange is the New black ut på Netflix. Niklas och jag hade bestämt att vi skulle vänta med att se den tills han kom hem, för det är ju roligast att titta på favoritserierna tillsammans, men herregud vad svårt det var att vänta! I princip varje kväll under nästan 2 veckor funderade jag på att se ett, bara ett, avsnitt i smyg. Men jag höll mig och på Midsommardagen började vi kolla. Nu har vi sett 9 avsnitt och jag får ångest bara av att tänka på att säsongen snart är slut. Så bra är den. Lika bra som första säsongen, fast bättre. Den här säsongen, med alla tillbakablickar på karaktärernas liv, griper tag i mig ännu mer. Alla öden och alla personligheter blir starkare och kryper in under huden på mig än mer än sist. Kommer det en tredje säsong? Det måste komma en tredje säsong!

 

tisdag 24 juni 2014

Fridens

Hur det kommer sig att min kropp känns mjukare än typ någonsin och alldeles tung på ett behagligt sätt? Och att jag känner mig allmänt lugn och tillfreds? Jo, idag förstår ni, har jag varit på Yin yoga. Aldrig hade jag väl trott att jag skulle uppskatta ett yogapass där en håller varje position i 3-4 minuter och där det bara görs sköna sittande och liggande positioner och allting går superlångsamt och en mest halvligger och andas och det hela är lite småflummigt. Men vet ni vad? Det var för jävla skönt. Visst, det var väl inget träningspass direkt, men jag tog det lugnt utan att vara distraherad av någonting alls och jag var (mestadels) i nuet. Det där med att bara kunna vara i nuet är nämligen någonting jag vill bli bättre på. Jag vill kunna sitta ner och bara tänka på här och nu, inte planera middagar, cykelvägar, avresetider och handlingsdagar hela tiden. Jämt jämt jämt denna planering i mitt huvud. Jag vill inte göra så. Jag vill inte vara sån. Så jag ska gå på lugn och rogivande hippieyoga, det är vad jag ska göra.

måndag 23 juni 2014

:(

Jag tyckte väl att den där sjukan jag drabbades av i helgen gick över lite väl enkelt.
Mvh /Sitter-och-huttrar-med-en-kopp-misosoppa-samt-var-optimistisk-och-tog-sommarkläder-i-morse

söndag 22 juni 2014

Midsommarhelgen

På Midsommarafton vaknade Niklas och jag av att Elly kom in och la sig hos oss. Hon har nämligen egen säng och eget rum hos svärmor på öa nu för tiden. Vi försökte köpa oss några extra minutrar i sängen, så Elly fick fota med min mobil och hon tog ett par söta bilder på sin far. Jag vaknade med halsont, men tänkte att det nog bara var ytterst tillfälligt.
På förmiddagen gick vi och handlade en massa mat, sen åt vi mellis o efter det gick Niklas och Elly ut.
De höll sig borta tillräckligt länge för att jag skulle kunna ägna mig åt en av mina favoritsysselsättningar: laga mat i lugn och ro i flera timmar. Jag kände mig lite småkrasslig, men fick till foccacia, potatissallad och marinerade grillspett. Allt veganskt, så klart. Förutom det där köttet som jag marinerade åt min man och min svärmor och som mitt barn senare satt och skrek efter. Kvällen innan hade jag lagt in två sorters vegansk sill (aubergine) och bakat en smulpaj med jordgubbar och rabarber. Till maten kom även en kompis till Niklas med sambo och ett barn i Ellys ålder. Planen var att vi skulle gå på ett traditionellt firande, men vi skippade det och stannade i trädgården istället. Win! Fast min mamma, som längtar efter att få dansa runt en stång med Elly, blev väldigt besviken.
Alltså, den här bilden på Elly! Det ser verkligen ut som om hon har varit jättebusig och tagit ett glas vin, men innan någon ringer soc kan jag berätta att hon och den gravida kvinnan i sällskapet drack nån alkoholfri mousserande jordgubbsdricka.
Den här klänningen hade jag på mig. Köpte den på megaloppisen i Majorna för ett tag sen. Blommig och rar, men även med små dödskallar. På kvällen, när gästerna hade åkt hem, blev jag typ jättesjuk. Jag hade ont i hela kroppen och frös så jag huttrade, samt kissade hela tiden. Men Niklas och jag kröp ner i sängen och såg säsongsavslutningen av Game of thrones och efter det blev jag varm som en kamin istället.
Morgonen efter sov jag till 8:30, vilket aldrig händer i vanliga fall. Febern var borta, men jag kände mig rätt vissen. Niklas letade fram sitt gamla Nintendo 8-bitars, så vi spelade en stund medan Elly bakade med sin farmor. Nostalgi om något!
På eftermiddagen gick vi på midsommarfirande, för i skärgården firar de tydligen i dagarna två. Elly tvingade med både Niklas och mig när det skulle dansas runt stången och jag var oändligt glad och lättad när det var över, ty få saker får mig att vilja sjunka genom jorden av genans som ringdans gör.
Sen fick Elly fiska i fiskedamm, och hen som tog emot pengarna sa till personen bakom skynket att det var en "kille på 3 år" som fiskade. Jag antar att grön solhatt, star warstisha och bilstövlar ses som pojkigt. Ganska förutsägbart. Elly fiskade sedan upp ett 4-pack med suddigum i form av ugglor och alla andra barn verkade få kritor, såpbubblor, vattenfärger och andra okönade saker, så varför de skulle ange barnets kön förstår jag inte.
På kvällen kröp Niklas och jag ner i sängen och drack rosé, åt chips och började äntligen titta på säsong två av Orange is the New black. Vi såg tre avsnitt på raken och idag såg vi två, så jävla bra!
Idag avskedspussades vi med katterna,
sa hejdå till ön och åkte hem!
 
 
 
 

 

tisdag 17 juni 2014

Mitt långsinta barn

"Om inte jag får vara ute och leka på gården får inte du komma och hälsa på mig när jag har flyttat hemifrån"

 

#femfoto14 - 14. Kampsång

 

Mamman och bäbin

Elly och jag hade så roligt igår. Elly vill ofta leka att hon är en bäbis, men ibland vill hon att jag ska vara bäbis och hon mamma. Det är så himla kul att höra hur hon pratar med bäbisen, hon får en sådan viktig röst och låter så bestämd, men samtidigt kärleksfull. Mamman säger åt bäbisen vad hen ska göra; "kryp nu bäbis!", "drick din välling nu!" "nu försökte bäbisen gå, men ramlade" och så slår hon armarna om mig och säger "åh, bäbis, var har du ont?". Igår försökte Elly natta mig i sin säng, hon stoppade om mig och läste saga, men när bäbisen inte somnade förflyttade vi oss till dubbelsängen, där hon snöt min näsa, eftersom bäbisen var lite förkyld och sjöng för mig. Men sen blev Elly visst trött själv, ville att vi skulle byta plats och la sig och somnade. Det tar på krafterna att vara mamma.
 
Och härom dagen lekte Elly att hon var mamma till ett av sina gosedjur. Mamman hade mens igen och använde som vanligt en muffinsform som menskopp och sa till bäbisen att "mamman har mens nu" "nu måste mamman tömma sin menskopp, vänta här bäbisen" och "bäbis, man tar först lite vatten på menskoppen så att den blir lättare att stoppa in". Så himla bra att hon redan är proffs på mens! (obs att hon inte stoppar in "menskoppen", utan bara placerar den innanför trosorna)

måndag 16 juni 2014

Paradise Lost

Jag har velat se Paradise Lost ett bra tag, men aldrig kommit mig för pga programmets längd. Men nu visas den bara fram till midnatt ikväll, så nu kör jag! Hittills har jag sett en kvart ungefär och det verkar vara både en skrämmande och viktig dokumentär. Se den om du har tid ikväll!

 

söndag 15 juni 2014

Helgens uppenbarelse

Jag kan inte fatta att jag inte har lyssnat mer på Sonic Youth tidigare. I slutet av gymnasiet var jag tillsammans med en kille som älskade Sonic Youth och han försökt få mig att gilla dem, men det ville sig inte riktigt. Han skrev även en låt till mig, som mest lät som gitarrgnissel i mina öron. Men det var ju rätt sött ändå. Tur att han inte sjöng nåt störigt för mig, då hade jag gjort slut direkt. Nu väntade jag åtminstone ett par månader. Men det var ju om Sonic Youth det skulle handla nu. Ett par år senare såg jag dem på Hultsfred, fick några textrader Kim Gordon sjöng på hjärnan; I love you I love You I love you What's your name, och bestämde mig för att börja lyssna på bandet när jag kom hem. Men det blev aldrig så eftersom det bara var synth som tog sig in i min stereo på den tiden. Men så igår när jag letade efter något att lyssna på på Spotify började jag lyssna på Sonic Youth och föll dit direkt. Efter en stund hittade jag texten ovan i Drunken butterfly och blev kär. Älskar Kim Gordon. Älskar energin och gitarrerna och att jag har ungefär hur mycket som helst att lyssna in mig på. Ett av mina favorittillstånd här i livet är när jag är så förälskad i en låt, en skiva eller ett band att jag inte vill göra nåt annat än att bara sitta rakt upp och ner och lyssna lyssna lyssna. När jag längtar efter att komma hem så jag kan sätta på den där låten eller när jag inte kan sluta tänka på en röst eller ett riff. När jag blir så komplett uppslukad.

 

lördag 14 juni 2014

Två barnkalas och en playdate

Den här helgen kallar jag två barnkalas och en bokcirkelträff/playdejt. Det låter lite som en rar komedi med Hugh Grant i huvudrollen, åtminstone om en byter ut romantik mot sockerhöga ungar och pittoreska brittiska kulisser mot hysteriska 3-årsutbrott. Nåväl, ett kalas är avklarat och det var ganska lugnt. Thank god för fint väder och barnbassäng på gården, säger jag bara. Nu ska vi vila oss i form inför morgondagen.

 

fredag 13 juni 2014

#Femfoto14 - 13. Nutid

Mina feministiska åsikter fick ett uppsving och intensifierades när jag fick barn. Det var inte ett val jag gjorde, utan jag var helt enkelt tvungen, för Ellys skull. Jag måste slåss för hennes skull, för att jag bara inte kan acceptera att hon växer upp i ett samhälle där orättvisorna mellan könen fortfarande är så stora. Inte minst kan jag inte bara stå bredvid och se på när högerkrafterna drar fram och med alla medel försöker att inskränka på kvinnors rättigheter. Ni vet, de där som vill tillbaka till 50-talet. Och jag vill inte att mitt barn ska växa upp på 50-talet, utan i framtiden, så feminismen är mer självklar än någonsin för mig.

 

torsdag 12 juni 2014

#femfoto14 - 12. Vänskap

Varför ska jag svamla på om vänskap, när Honungsbi har skrivit precis vad det var jag ville sätta på pränt?

(Jag upptäckte Honungsbis blogg alldeles nyligen, men det är läskigt hur ofta jag känner igen mig i hennes inlägg)

 

#femfoto14 - 11. Hat

Ibland är det ju så det känns. Som när folk bara måste tjata om att det minsann heter han/hon och att hen betyder höna. Eller när unga tjejer i korta shorts utan trosor under jämförs med blottare. Eller när unga tjejer inte tas på allvar i arbetslivet just pga att de är unga tjejer. Eller när en diskuterar jämställdhet med en medelålders man och allt en säger medvetet misstolkas och vänds emot en, "men Sofia, tycker du verkligen att pojkar är värda mer än flickor?"

 

När dessa exempel och några liknande "roligheter" inträffar under en timmes tid, då hatar jag fan allt och vill bara lägga mig ner och dö. Alternativt go hysterika och skrika, bitas och slåss.

 

#femfoto14 - 10. Kärlek

Jag kom visst av mig lite när det gäller #femfoto14, så jag får väl försöka att ta igen lite. 
Kärleken till Elly. Den största kärleken av alla. 

tisdag 10 juni 2014

Hen. Hen igen.

Att folk kan störa sig så mycket på hen att de inte kan tillgodogöra sig en text som innehåller ordet, det blir too much för mig,det blir det.

School's out!

När jag kom hem idag låg min hemtenta, med betyg och omdöme, på dörrmattan, så NU är skolan slut på riktigt och jag har ytterligare 15 högskolepoäng i socialt arbete.

 

måndag 9 juni 2014

#femfoto14 - Förebilder

Istället för att droppa namn på kända personer, vill jag här nämna alla kvinnor som gör skillnad. Ni säger ifrån när ni själva eller nån annan blir sexuellt trakasserad på jobbet. Ni vågar vara obekväma när alla andra i rummet skrattar åt sköna snubbens misogyna skämt. Ni organiserar er och kämpar för rätten till abort, där den är långt ifrån självklar. Ni fräser högt när ni blir lilla-gummade. Ni demonstrerar för att samkönade par ska få gifta sig. Ni sparkar kulorna av männen som tafsar på er. Ni ger aldrig upp kampen om ett jämställt samhälle, inte ens när ni blir mordhotade. Ni agerar. Ni gör skillnad. Och därför är det ni som är mina förebilder.

 

söndag 8 juni 2014

3 x picknick

Jordgubbar och kaffe i Slottsskogen igår. Mellis vid Masthuggskyrkan idag. Min bror och min ena syster har varit här i helgen för att gå på Håkan och efter fredagens hällregn var vi alla glada över att kunna sitta ute och njuta av sol och sällskap. Elly är visst väldigt förtjust i konceptet mat på filt, för när vi skulle äta middag idag rullade hon ut picknickfilten i sitt rum och sa att vi skulle äta där, och jag är ju inte den som är den. För övrigt önskar jag mig att alla mina syskon ska flytta hit, för nu när jag har Elly känns det verkligen trist att vi inte kan träffas så ofta.

 

#femfoto14 - 7. Kroppen

Jag hade så svårt att komma på vad jag skulle skriva på det här temat, så jag letade kloka ord på Pinterest och fann detta:

 

lördag 7 juni 2014

Självständighetsträning

Vi tränar mycket på att klippa navelsträngen, Elly och jag (och Niklas förstås, men nu är han i Norge, så just nu handlar det om Elly och mig, plus att jag är hennes första anknytningsobjekt och vi har varit ifrån varandra betydligt mindre, så vår navelsträng är starkare). Hon tar fler och fler initiativ till att göra olika saker själv, och jag vågar låta henne göra mer och mer själv. Sedan Elly började på förskolan har jag mycket lättare att släppa henne med blicken när vi är tillsammans, hjärtat bankar inte längre på i tvåhundra när hon är utom synhåll när vi är ute tillsammans. Jag har börjat lita mycket mer på att hon klarar av att göra mycket själv och jag är inte längre så rädd för att hon ska slå sig.
 
Ett exempel är att när vi kommer hem vill Elly stanna ute en stund på gården, medan jag går in. Hon vill ligga på en bänk och sola och jag blir tillsagd att gå upp till vår lägenhet (på andra våningen).
När jag har kommit in kan jag se henne från köksfönstret. Jag lämnar porten öppen så att Elly kan komma in när hon vill och hon brukar komma upp efter några minuter, men sen går hon ut lite till. Jag har sagt till henne precis hur långt hon för gå när hon är ute själv, och hon har inte gått längre än så. Det här blir en bra tillitsövning för oss båda, tänker jag, eftersom vi är utom varandras synhåll, men vet var den andra är. Och jag är glad över att min hönsighet börjar lätta, för det har varit ganska jobbigt att hela tiden vara rädd för att Elly ska göra sig illa.