måndag 23 mars 2015

Om att bli sexuellt ofredad

Några av er märkte att jag låste bloggen förra veckan. Det hände nämligen en grej som gjorde att jag ville ligga lite lågt ett tag, så jag låste Instagram, bloggen och Twitter, men nu känner jag att det har passerat och det passar inte mig att vara hemlig, så nu är bloggen och Instagram upplåsta igen!

 

Natten till förra måndagen fick jag ett antal obehagliga sms från en person som hävdade att hen var utanför och ville bli insläppt. Hen skulle stoppa sin kuk i min mus och anal och jag skulle få reda på vem hen var efter att vi hade haft sex. Vi hade tydligen stämt träff på nån community på nätet och när jag hotade med polisen svarade personen att hen inte var rädd för polisen, eftersom hen har en massa info i datorn om att jag säljer sex och sprider falska uppgifter på nätet. Om det "bara" hade varit detta hade jag kanske inte blivit rädd, men när personen använde mitt förnamn och skrev att hen visste att min kille inte är hemma, då blev jag skärrad och kände mig otrygg. Jag kollade upp telefonnumret som sms-en kom ifrån och det tillhörde en 37-årig man i Göteborg.

 

Jag sov inte mycket mer den natten, eftersom det hela kändes så olustigt. Eftersom personen använde mitt förnamn och skrev att vi hade träffats på nätet, blev jag nojjig över att någon hade använt mitt namn på det där communityt och jag var rädd att den där mannen faktiskt skulle söka upp mig. Jag funderade på att polisanmäla, men tänkte att polisen säkert inte skulle göra nåt ändå. Sen bestämde jag mig nästan för att gå till polisen, men blev rädd för vad mannen skulle hitta på om han fick reda på att jag gick till polisen. När jag och Elly cyklade iväg på morgonen såg jag mig över axeln mer än en gång.

 

Till sist bestämde jag mig för att anmäla ändå. Dels för att jag tänkte att om den här mannen har passerat en gräns, kan han kanske passera fler och dels för att jag tänkte att han kanske har utsatt fler. Så jag gick till polisen och hade med min kollega som stöd. Jag blev väl bemött och personen jag träffade skrev ner alla sms, ställde några frågor och undrade om jag ville träffa en psykolog, vilket jag tackade nej till. Sen fick jag veta att det kommer att fattas ett beslut om huruvida en förundersökning kommer att inledas angående sexuellt ofredande, vilket främst skulle bero på om de anser att det finns tillräckligt att gå på. Polisen sa även att det kan vara svårt att gå vidare med detta eftersom mannen bara kan neka till att det är han som har skickat sms-en, att det aldrig skulle hålla i rätten att hävda att det är han som har skrivit dem för att det är hans telefon. Jag frågade hur lång tid det kan ta innan beslutet tas, men det visste hen inte och sa att de har mycket att göra med våldtäkter, slagsmål mm. Jag blev även uppmanad att polisanmäla om det kommer fler sms från mannen, samt att jag skulle vara försiktig, låsa ordentligt om mig, inte öppna dörren om det ringer på och att inte gå ute själv.

 

Jag hade trott att jag skulle bli lugnare av att polisanmäla, men det blev faktiskt tvärtom. Nu kände jag att jag borde vara rädd, samtidigt som jag utgick från att polisen inte skulle kunna göra något. Jag började faktiskt känna mig lite smått paranoid och inte blev det bättre av att det kom ett till sms ("jag är på väg kåt som fan") när jag hämtade Elly på förskolan. När vi kom in på vår gata tittade jag på alla bilar som stod parkerade i närheten och försökte se om det satt en man i någon av dem. Lite senare kom en kompis hem till oss eftersom jag inte vågade vara ensam med Elly och när Elly hade somnat ringde jag och polisanmälde det nya sms-et.

 

Dagen efter kändes det lite bättre, men jag kände mig fortfarande obehaglig till mods. På förmiddagen ringde det en person från polisen och meddelade att de skulle ringa upp den där mannen och fråga vad han håller på med, sen skulle de återkomma till mig. Senare samma dag kom min svärmor hem till oss för att passa Elly medan jag gick på möte på förskolan. Jag hann med ett yogapass innan mötet (halleluja, det var välbehövt att få hjälp att slappna av!) och efter mötet blev jag följd till dörren av en annan förälder. Svärmor sov över hos oss. Sen var det onsdag och jag kände mig inte rädd längre, utan bara arg. Arg på det där jävla aset som hade gjort mig rädd, som hade fått mig att lägga en massa tid på att polisanmäla och att oroa mig och arg för att jag blev tillsagd att vara försiktig, medan aset kan fortsätta med sitt liv som vanligt.

 

Polisen hörde inte av sig igen, så jag ringde upp i fredags. Mannen hade inte svarat i telefon, trots att de hade hade försökt några gånger och de skulle väl göra nåt mer försök. Men allt lät väldigt osäkert, så jag fattar ju att det inte kommer att hända nåt. Men jag är ändå glad att jag anmälde, för det blev en viktig markering för mig själv att jag inte finner mig i vad som helst, plus att det kommer att synas i statistiken. Men jag är kritisk till att polisen sa att de skulle återkomma till mig och inte gjorde det. Jag menar, de måste ju fatta att jag väntar på att de ska höra av sig? Får de ingen utbildning om sånt här? Och jag var ändå tydlig med att jag var rädd och orolig. Och jag fattar att polisen inte har resurser och att det här säkert handlade om en man som bara vill skrämmas, men i de fall där det inte är det? Är det inte bättre att försöka ta tag i sånt här innan det händer något riktigt allvarligt? Jag tycker också att det är konstigt att ingen frågade om jag har nåt ex som är svartsjukt eller har betett sig illa mot mig tidigare, för det är ju inte ovanligt att det är män som kvinnan känner som ligger bakom sånt här.

 

Hur som helst, så är jag glad över att det inte har kommit fler sms och att jag inte känner mig nojjig längre, utan kan leva som vanligt utan att behöva begränsa mig. Egentligen är det kanske dumt att skriva om händelsen så här öppet, men det känns viktigt för mig att berätta om detta och jag har inte gjort nåt fel.

 

Och till sist: KROSSA PATRIARKET så vi slipper sån här skit god damn it!

24 kommentarer:

  1. Usch vad obehagligt och hemskt. Du gjorde helt rätt som anmälde. Och skönt mitt i allt att du hade så gott stöd runt dig med arbetskamrater och svärmor som kunde finnas där.

    Håller verkligen med dig om polisens agerande. Har de sagt att de ska återkomma/återkoppla måste de göra det, det har ju med förtroende att göra.

    SvaraRadera
  2. Så jävla obehaglig. Jävla man som tar sig rätten över dig på det sättet. Blir så jävla jävla arg. Och så himla trött på polisen, men tyvärr inte alls förvånad.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Fy fan vad arg jag blir när jag hör att de lovade att ringa och sedan inte ringer.

    Men gud vad bra att du anmälde. Heja dig.

    SvaraRadera
  4. Fy fasen! Så obehagligt, vilken typ! Hoppas du kan släppa och gå vidare. Himla bra du anmält! Men att det finns sånna människor, vad får de ut av att bete sig sådär. Suck! :-(

    SvaraRadera
  5. Tänk så himla mycket på detta och varit så himla, himla arg! Starka du som satte ned foten och anmälde! Sen kan en ju undra om det i princip är riskfritt för någon jäkla karl att skrämma en kvinna. Jag menar, om han sen bara kan hävda: Nä, det var inte jag.
    Grrrrr
    Stor kram, du är så stark, tuff och modig <3

    SvaraRadera
  6. FY FAN VA OBEHAGLIGT!

    Bra att du polisanmälde! Polisen kanske inte kan göra så mycket. Men du har i alla fall markerat att du sätter gränser för vad du tycker är tillåtet.
    //Linda

    SvaraRadera
  7. Fy vilket as. Heja dig! Hojta om det är något du vill ha hjälp med eller så.

    SvaraRadera
  8. Vet inte riktigt vad jag skall skriva. Får en klump i magen och känner mig så äcklad och totalt rasande på samma gång. Att det finns människor som kan uppföra sig så här... Vad bra att du polisanmälde äcklet! Hoppas nu bara att polisen gör sitt jobb.
    Kram på dig! <3

    SvaraRadera
  9. Fy vad arg jag blir! Egentligen borde man ju leta upp en sådan typ och ställa henom mot väggen. Grrr! Heja dig!

    SvaraRadera
  10. Men fan vad less en blir. Och arg. Superpepp till dig!

    SvaraRadera
  11. Bra gjort av dig att markera och anmäla. Jäkligt uselt av polisen att inte ta sitt förbannade ansvar. Och: JÄVLA IDIOT TILL MANSSVIN! Kram och styrka till dig.

    SvaraRadera
  12. Nääää fy vad läskigt! Och VIDRIGT. Att det ens kan BLI såhär!? :-( :-( Bra att du vågade anmäla! Kram!

    SvaraRadera
  13. Heja dig som anmälde och heja dig som vågar berätta! Och fy fadiken för idioten som ligger bakom hela skiten...

    SvaraRadera
  14. Helt fruktansvärt. Bra att du anmälde, hoppas innerligt att det upphör!

    SvaraRadera
  15. Så otroligt läskigt! Måste ha varit fruktansvärda dagar. Din anmälning kommer att synas i statistiken och även hans privata statistik nker jag.

    SvaraRadera
  16. Fy fan så obehagligt! Grym du är som anmäler. Hoppas du får vara ifred nu. Blev uppringd av en idiot några gånger för många år sedan men han la av när jag polisanmälde. ��
    Åsa

    SvaraRadera
  17. Men fy vad obehagligt! Och vad stark du är. Jag hade varit livrädd, speciellt med tanke på hur mkt äcklot visste. Men bra jobbat med anmälan och behålla kontrollen av ditt liv osv. 💜

    SvaraRadera
  18. Var med om något liknande för något år sedan, fast med en kille jag kände och som hotade mig. Bra att du anmälde, sånt här behöver komma fram och synas i statistiken, speciellt för folk som säger vi Sverige är jämställt.

    Stor jävla kram.

    SvaraRadera
  19. Fy vad obehagligt, varför finns det så många sjuka människor som vill skada andra? Bra av dig anmäla, heja dig!

    SvaraRadera
  20. Usch vad obehagligt! Hoppas polisen skärper sig och att han håller sig borta. Så hemskt att de bara från början säger att "det håller inte i rätten".

    SvaraRadera
  21. Jättebra att du anmälde och vilket jävla svin. Vilket helvetes jävla svin. Fy f*n.

    SvaraRadera
  22. Go girl!
    Och massa kärlek till dig!

    SvaraRadera
  23. Det här har jag helt missat! Fy fan vad förbannad jag blir! Vilket jävla as! Förstår att du blev rädd och det var bra att du anmälde det för statistikens skull men sjukt irriterande att polisen inte kan göra någonting mer :( Hoppas det illa äcklet håller sig undan! Kram!

    SvaraRadera