torsdag 2 april 2015

MENSHELVETET

Förr fick jag PMS ett par dagar innan mensen kom. Och när mensen väl kom blev allt bra igen. Åh, vilken enorm lättnad det var! Nu har jag sällan PMS, utan istället bara MS, alltså inget pre. Så när mensen kommer bryter jag ihop/gråter/blir arg/vill dö/whatever. Som igår. Mensen kom tidigt på kvällen. Allt var frid och fröjd i några timmar, sen yogade jag och klarade inte av en position som jag övade på och då kände jag att jag aldrig mer ville yoga, att jag inte bara var dålig på yoga, utan på precis allt. Jag kände mig ful, tjock och äcklig. Jag hatade Niklas för att han brydde sig om mig och jag gick och la mig istället för att titta på TV-serier och äta snacks med Niklas. Och alla dessa negativa känslor kom så himla fort! Från att allting var bra blev hela mitt liv en katastrof och även om jag fattade att det var hormoner som gjorde det här med mig, så blev det inte lättare att hantera det. Sen sov jag nästan 9 timmar och vaknade med en lite ledsen, men inte katastrofal känsla. Och nu sitter jag på jobbet och känner mig mest skör.

Och jag fattar inte vad som händer med hormonerna. Det är ju gulkroppshormonet som får oss att må dåligt när vi har PMS. När mensen kommer sjunker nivåerna av gulkroppshormon och östrogenet ökar - vi mår bra igen. Det som händer med mig är ju helt koko! Har jag börjat må dåligt av östrogen istället? Eller sjunker gulkroppshormonet undan lite sent bara? Vem vet, vem vet...

10 kommentarer:

  1. Åh, jag önskar så att det fanns mer forskning på sånt här. Det FINNS ju säkert förklaringar men allt är så svävande. Jag har ju googlat en del eftersom jag haft pms och jobbiga ägglossningar och hela internet är sjutton fullt av förtvivlade kvinnor som mår dåligt före, under, efter mens pch ägglossning och det enda vården säjer är typ: "Mmm, så kan det vara..."
    Jag vill veta hur, varför och om. Åh, hela den här grejen gör mej så jädra arg!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns förklaringar till VARFÖR det är så här, men det beskrivs inte så mycket vad en kan GÖRA. Suck...

      Radera
  2. JAG HATAR PMS (kände mig tvungen att skriva i versaler) Har funderat på medicin, men har inte riktigt bestämt mig än. Hela min värld rasar varje gång och jag känner att jag gör illa människor runt omkring mig pga deppigheten/ilskan. Suck. Har googlat huskurer och vitamintillskott och sånt, men märker ingen skillnad... Nån som har testat medicin?

    SvaraRadera
    Svar
    1. PMS-HAT förtjänar versaler! Jag funderar på att testa medicin om det fortsätter så här. Vill egentligen inte medicinera, men vad ska en göra?

      Radera
  3. Alltså FY FAN vad jag kan hata mens och vad den ställer till med. Jag bävar redan för nästa omgång. Står varken ut med mig själv eller med andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så! Det är ett helvete! Och då vet jag att jag ändå har förhållnadevis milda problem...

      Radera
  4. Jag har insett att jag har både PMS och pms. Tydligen skrivs det med små bokstäver när det är post pemenstruella syndrom. Men - det kan också vara så att jag har ägglossning just nu och att det är det som jag misstar för pms - min kropp är ju helt urballad så trots mensslut i fredags är det tydligen rimligt med ägglossning som började redan i måndags. HUR SOM HELST: jag vet precis hur det känns och även om det går att förklara med hormoner hitan och ditan så är det fortfarande verklige känslor i ens kropp, och det är så fruktansvärt jobbigt och nedbrytande. Stor kram på dig, hoppas du mår bättre idag <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, kände inte till det där med pms med små bokstäver, men det är väl det jag har numera då. Alltså, att vi ska behöva utstå all denna skit år efter år efter år? Kram tillbaka!

      Radera
  5. Jag har slutat leta orsak - fokuserar all min energi på att inte mörda/fräsa sönder min stackars pojkvän. Haha det är fan helt galet alla tankar som kommer Före/under/efter/alltid när hormonerna rasar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är helt sjukt att en kan bli ett sånt monster!

      Radera